Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

situationen för Iraks minoriteter

Skriftlig fråga 2004/05:1444 av Kerimo, Yilmaz (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-04-19
Inlämnad
2005-04-19
Besvarad
2005-04-27
Svar anmält
2005-04-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 april

Fråga 2004/05:1444

 av Yilmaz Kerimo (s) till utrikesminister Laila Freivalds om situationen för Iraks minoriteter

Iraks nyvalda parlament utsåg den 6 april den kurdiske ledaren Jalal Talabani till president. Det föregående valet präglades av fusk där de mindre folkgrupperna diskriminerades och fick problem att rösta. Man har inte heller tagit hänsyn till etniska grupper som assyrier/syrianer och turkmener som finns i Irak vid konstitutionen.

Det är viktigt att värna om Irak som ett land där alla etniska grupper respekteras. Man måste även visa att norra Irak ingår i den nya konstitutionen. Med den nya presidenten finns en rädsla från de mindre folkgrupperna att norra Irak skiljs från övriga Irak för att ge kurderna eget territorium. Om så sker kan det sända konstiga signaler till övriga minoriteter i landet och sprida oroligheter.

Vad avser utrikesministern att göra för att minoriteter i Irak, som assyrier/syrianer och turkmener, inte glöms bort och för att värna om Iraks helhet där alla grupper lever i fred tillsammans?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1444 besvarad av Laila Freivalds

den 27 april

Svar på fråga 2004/05:1444 om situationen för Iraks minoriteter

Utrikesminister Laila Freivalds

Yilmaz Kerimo har frågat mig vad jag avser att göra för att minoriteter i Irak, som assyrier/syrianer och turkmener inte glöms bort och för att värna om Iraks helhet där alla grupper lever i fred tillsammans.

Jag delar Yilmaz Kerimos åsikt om att det är viktigt att värna om Irak som ett land där alla etniska grupper respekteras. Detta är det budskap som jag och mina medarbetare för fram till representanter för irakiska grupperingar, såväl politiska som religiösa.

Valen till ett övergångsparlament den 30 januari måste, trots svårigheter att genomföra valen i hela landet och de brister som redovisats, betraktas som ett viktigt steg för den demokratiska utvecklingen i Irak. Irakierna visade genom sitt deltagande att hot och terror inte får styra utvecklingen i landet. Nu befinner sig Irak i en viktig etapp på vägen mot ett enat, säkert och demokratiskt land. En permanent konstitution ska utarbetas, vilken efter en folkomröstning ska ligga till grund för nya parlamentsval innan årets slut. Det är viktigt att säkerställa möjligheterna för samtliga berättigade irakier att rösta vid dessa tillfällen.

Det irakiska ledarskapet har lyft fram vikten av att den fortsatta politiska utvecklingen inkluderar alla Iraks grupperingar, inklusive assyrier/syrianer och turkmener. Det är viktigt att stödja Irak i dess ansträngningar att främja stabilitet och demokrati.

FN:s roll är att gå i spetsen för det internationella stödet till Irak och enligt säkerhetsrådets resolution 1546 är en av FN:s viktigaste uppgifter att främja den nationella dialogen och bistå i demokratiseringsprocessen. Ju starkare demokratin blir, desto starkare står minoriteterna. En av FN:s prioriteringar är nu att bistå irakierna i utarbetandet av den nya konstitutionen. Sverige, och EU som helhet, har uttryckt en vilja att bistå i detta arbete.

Sverige har åtagit sig att delta med fem utbildare till EU:s rättsstatsinsats för Irak inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP). Insatsen, som inleds i sommar, är inriktad på utbildning av irakiska befattningshavare på medel och hög nivå från polis- och rättsväsendet. Syftet med denna insats är att stärka det irakiska rättsväsendet så att det kan leva upp till internationella normer, inte minst vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, inklusive minoriteters rättigheter.

Den svenska landstrategin för Irak betonar att utvecklingssamarbetet bör uppmärksamma och motverka alla former av diskrimineringstendenser. Sverige agerar i olika forum för att också lyfta fram frågan om minoriteters rättigheter. Min avsikt är att fortsätta verka för att de mänskliga rättigheterna, inklusive minoriteters rättigheter, lyfts fram i olika sammanhang.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.