Situationen för hbtq-personer i vissa EU-länder
Skriftlig fråga 2019/20:1267 av Yasmine Posio (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-04-27
- Överlämnad
- 2020-04-28
- Anmäld
- 2020-04-29
- Svarsdatum
- 2020-05-06
- Besvarad
- 2020-05-06
- Sista svarsdatum
- 2020-05-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I skuggan av den pågående coronapandemin införs ny lagstiftning i många länder. Viss lagstiftning har en direkt koppling till arbetet för en minskad smittspridning medan annan lagstiftning införs just nu enbart för att det är svårt att mobilisera ett motstånd mot den. När coronakrisen gjort demonstrationer olagliga tar exempelvis regeringarna i Polen och Ungern tillfället i akt att förbjuda abort, sexualundervisning och könskorrigering. Risken för smittspridning utnyttjas därmed för att inskränka kvinnors och hbtq-personers rättigheter.
Den ungerska regeringen offentliggjorde den 31 mars ett samlat lagförslag som på en och samma gång skulle ändra många lagar och bestämmelser. En av de lagar man vill ändra rör rättsligt erkännande av ändrad könstillhörighet för transpersoner, där man föreslår att ”kön” ska ersättas av ”kön tilldelat vid födseln” i folkbokföringen och på identitetsdokument. Lagändringen innebär i praktiken att ett rättsligt erkännande av ändrad könstillhörighet skulle bli omöjligt i Ungern eftersom alla preciseringar av ”kön” i identitetsdokument skulle ändras till ”kön tilldelat vid födseln”. Lagförslaget kommer vid en tidpunkt när det ungerska parlamentet har gett premiärminister Viktor Orbán makten att styra med dekret på grund av coronakrisen, vilket innebär att han inte längre behöver konsultera andra lagstiftare innan han fattar politiska beslut.
Den polska regeringen har i sin tur utnyttjat coronakrisen och presenterat ett lagförslag som innebär att i stort sett all sexualundervisning förbjuds. I förslaget likställs även homosexualitet med pedofili. Förra gången dessa lagförslag var aktuella stoppades de tack vare massiva folkliga protester, men nu finns inte den möjligheten kvar. Lagförslagen, tillsammans med att många lokala parlament har deklarerat stora delar av Polen som “hbtq-fria zoner”, är tecken på en mycket allvarlig tillbakagång för rättigheter som hbtq-rörelsen kämpat för i många decennier.
Vänsterpartiet befarar att den negativa utvecklingen kommer att leda till att hotet och våldet mot homo- och bisexuella samt transpersoner kommer att öka i Ungern och Polen och att diskrimineringen kommer att legaliseras alltmer.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vad avser ministern att göra för att motverka att parlament i andra EU-länder utnyttjar den pågående coronakrisen för att frånta redan marginaliserade grupper deras rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1267 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1267 av Yasmine Posio (V)
Situationen för hbtq-personer i vissa EU-länder
Yasmine Posio har frågat mig vad jag avser göra för att motverka att parlament i andra EU-länder utnyttjar den pågående coronakrisen för att frånta redan marginaliserade grupper deras rättigheter.
Främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter är en central utrikespolitisk prioritering för regeringen, vilket avspeglas i satsningen Drive for Democracy. I årets utrikespolitiska deklaration sade jag att vi intensifierar detta arbete, och bygger allianser med likasinnade länder och organisationer.
Covid-19-pandemin riskerar att förstärka den globala trenden av demokratisk tillbakagång samt bristande respekt för mänskliga rättigheter. Även om den pandemi som drabbat oss alla kräver särskilda åtgärder, är det angeläget att värna om vår värdegrund och våra rättsligt bindande åtaganden avseende mänskliga rättigheter. Sverige har en tydlig hållning till stöd för allas åtnjutande av mänskliga rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.
Många länder vidtar extraordinära åtgärder för att begränsa spridningen av Coronaviruset. Vi måste vara vaksamma på att sådana åtgärder håller sig inom vad folkrätten medger och inte riskerar att urholka rättsstatens principer och demokratin. Vi har noterat oroande tendenser där vissa stater och ledare ser ut att utnyttja läget för att utöka begränsningar, långt utöver vad pandemin motiverar och inom områden utan koppling till den. Till och med ändringar i politiska system aktualiseras.
Det är också viktigt att bevaka att inskränkande åtgärder införs tillfälligt och inte permanentas, så att inte våra standarder har förskjutits när vi kommer ut ur den här krisen. Det internationella samfundet har en central roll i att övervaka detta. Ett flertal internationella organisationer erbjuder mekanismer för ansvarsutkrävande. Det är av yttersta vikt att vi ser till att ansvarsutkrävande garanteras även för de kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna som begås under rådande pandemi.
Regeringen stödjer fullt ut att EU-kommissionen ska utreda den pandemirelaterade lagstiftning som antagits av EU:s medlemsstater och att EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har påbörjat en kartläggning som man kommer att rapportera om i maj.
Regeringen arbetar med att försvara mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i såväl bilaterala som multilaterala fora, bl.a. i FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling, EU, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
Regeringen har därtill tagit flera initiativ för att bidra till diskussionen om konsekvenser för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer av Covid-19-pandemin. Bland annat stod statsrådet Peter Eriksson och jag den 7 april värdar för ett möte med företrädare för FN, EU, OSSE/ODIHR och Europarådet där denna fråga diskuterades. I nästa steg planeras möten med både nationella och internationella civilsamhällesorganisationer och andra länder för att ta denna diskussion vidare.
Sverige har även deltagit i ett antal multilaterala aktiviteter för att föra frågan framåt. Den 9 april hölls en informell dialog inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter med högkommissarien för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, om mänskliga rättigheter och Covid-19. EU höll ett gemensamt anförande och på svenskt initiativ hölls även ett nordisk-baltiskt anförande.
I den bilaterala dialogen med både Ungern och Polen och i EU-sammanhang diskuterar vi frågor som förenar, men också frågor där vi har olika perspektiv. Vi är tydliga med att alla människor har samma mänskliga rättigheter oavsett sexuell läggning, könsuttryck eller könsidentitet. Vi kommer även fortsättningsvis att nogsamt följa utvecklingen av de åtgärder som vidtas för att bekämpa spridningen av Covid-19, inklusive dess effekter för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Stockholm den 6 maj 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

