Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

situationen för HBT-personer i Turkiet

Skriftlig fråga 2003/04:249 av Linander, Johan (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-12
Inlämnad
2003-11-12
Besvarad
2003-11-19
Svar anmält
2003-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 november

Fråga 2003/04:249

 av Johan Linander (c) till utrikesminister Laila Freivalds om situationen för HBT-personer i Turkiet

Turkiets utrikesminister Abdullah Gül besöker Sverige den 19 november 2003. Det innebär att Sverige får en bra möjlighet att aktualisera frågor om HBT-personers mänskliga rättigheter i Turkiet.

Även om homosexuella förbindelser mellan vuxna inte är förbjudna tillämpar landet en högre åldersgräns jämfört med heterosexuella förbindelser. Socialt är dock situationen mycket svår för landets HBT-personer och diskriminering är vanligt förekommande. Ett uttryck för denna negativa inställning framgår av den opinionsundersökning från EOS Gallup Europé som visar att stödet för homoäktenskap i nuvarande EU uppgår till ca 60 % medan motsvarande siffra för Turkiet endast är 16 %.

För något år sedan väckte det stor uppmärksamhet när Turkiet stoppade ett kryssningsfartyg med 700 HBT-personer ombord. Den turkiske inrikesministern motiverade sitt beslut med att turisterna "utgjorde en fara för de moraliska värderingarna i samhället".

Mot den här bakgrunden vill jag fråga:

Avser utrikesministern att ta upp situationen för HBT-personer i Turkiet vid den turkiske utrikesministerns besök i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:249 besvarad av Laila Freivalds

den 19 november

Svar på fråga 2003/04:249 om situationen för HBT-personer i Turkiet

Utrikesminister Laila Freivalds

Johan Linander har frågat mig om jag avser att ta upp situationen för homo-, bi-, och transsexuella personer (HBT) i Turkiet vid den turkiske utrikesministerns besök i Sverige.

Sverige och EU ställer tydliga krav på Turkiet vad gäller ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Det senaste året har vi sett att betydande framsteg har gjorts i reformarbetet. Flera reformer har antagits för att bland annat stärka yttrandefriheten, kulturella rättigheter och civil kontroll över militären. Dock återstår ännu mycket arbete. Därför fick frågan om bristerna i respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet stort utrymme i mina överläggningar med biträdande premiärminister och utrikesminister Abdullah Gül.

I samtalen med Abdullah Gül upprepade jag kravet att de politiska Köpenhamnskriterierna måste uppfyllas innan Turkiet kan inleda förhandlingar om medlemskap i EU. Här ingår bland annat att Turkiet måste respektera den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Artikel 14 i denna konvention föreskriver att alla individer ska kunna åtnjuta de i konventionen angivna fri- och rättigheterna utan diskriminering på grund av språk, ras, hudfärg, kön, politiska åsikter och religion. I Europadomstolens rättspraxis har artikeln även tillämpats på fall av diskriminering på grund av sexuell läggning.

Sverige stöder till fullo den turkiska regeringens reformansträngningar. Den pågående reformprocessen, både vad gäller lagstiftning och tillämpning, kommer att ha avgörande betydelse för Turkiets väg mot medlemskap i EU. Sverige och EU kommer att fortsätta att noga följa utvecklingen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.