Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

situationen för HBT-personer i Tunisien

Skriftlig fråga 2003/04:593 av Stafilidis, Tasso (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-01-22
Inlämnad
2004-01-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-01-30
Svar anmält
2004-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 januari

Fråga 2003/04:593

 av Tasso Stafilidis (v) till utrikesminister Laila Freivalds om situationen för HBT-personer i Tunisien

Sverige slöt i slutet av förra året ett skuldomvandlingsavtal med Tunisien. Genom avtalet avskrev Sverige tunisiska skulder om 71 miljoner kronor i utbyte mot att motsvarande summa överförs till en tunisisk fond för miljöinsatser och projekt som syftar till att stärka kvinnans ställning i Tunisien.

Det är positivt att avtalet har kunnat tecknas på detta sätt. Samtidigt reser dock avtalet en del andra frågor. I Tunisien diskrimineras HBT-personer regelmässigt av de tunisiska myndigheterna. Homosexualitet är förbjudet enligt lag och landets religion motarbetar också homosexuellas mänskliga rättigheter.

Mot den här bakgrunden vill jag fråga utrikesminister Laila Freivalds:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta gällande den tunisiska regeringens inställning till HBT-personers mänskliga rättigheter?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:593 besvarad av Laila Freivalds

den 30 januari

Svar på fråga 2003/04:593 om situationen för HBT-personer i Tunisien

Utrikesminister Laila Freivalds

Tasso Stafilidis har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta gällande den tunisiska regeringens inställning till HBT-personers mänskliga rättigheter.

Den svenska regeringen fäster stor vikt vid de mänskliga rättigheterna oavsett sexuell läggning eller tillhörighet. Sedan tidigare tillhör Sverige de mest drivande i fråga om homo-, bisexuella och transpersoners åtnjutande av mänskliga rättigheter. Frågan om sexuell läggning nämndes första gången i den av Sverige framlagda resolutionen om summariska avrättningar vid FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna år 2000. Med formuleringen "sexuell läggning" i MR-kommissionen som grund kunde senare formuleringen antas i motsvarande resolution i FN:s generalförsamling. I förhandlingarna om resolutionen spelade Sverige en avgörande roll och formuleringen förekommer numera i båda dessa resolutioner.

När det gäller Tunisien tillmäter jag utvecklingen vad gäller de mänskliga rättigheterna mycket stor vikt. Sverige har upprätthållit en aktiv profil i förhållande till Tunisien både bilateralt och i EU-sammanhang där vi särskilt bevakat myndigheternas agerande i vissa enskilda fall och påtalat brister och övergrepp. Den politiska dialogen mellan EU och Tunisien syftar också bland annat till att uppmuntra till förbättringar inom området mänskliga rättigheter. Frågan om diskriminering av HBT-personer har hittills inte berörts med de tunisiska myndigheterna men landets myndigheter har enligt lag att skydda homosexuella från trakasserier. Med hänsyn till den vikt frågan har inom den svenska utrikespolitiken har jag givetvis beredskap att agera om vi har tillräckliga, konkreta bevis på missförhållanden och övergrepp på detta område.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.