situationen för HBT-personer i Kenya

Skriftlig fråga 2003/04:831 av Fridolin, Gustav (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-03-01
Anmäld
2004-03-02
Besvarad
2004-03-10
Svar anmält
2004-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 mars

Fråga 2003/04:831

av Gustav Fridolin (mp) till utrikesminister Laila Freivalds om situationen för HBT-personer i Kenya

Statssekreterare Annika Söder har den 14@18 februari 2004 besökt bland annat Kenya för att diskutera möjligheterna att utöka utvecklingssamarbetet med landet under de kommande åren. I ett pressmeddelande skriver Utrikesdepartementet att en förutsättning för utökat stöd är att den positiva politiska utvecklingen fortsätter.

Homosexuella förbindelser, även mellan vuxna, är förbjudet enligt den kenyanska strafflagstiftningen. Kenyas president Daniel arap Moi har i flera uttalanden fördömt homosexualitet och hävdat att homosexualitet är "oafrikanskt" och "icke-kristet". Svenska ambassaden har i sin rapport om situationen för HBT-personer sagt att den samhälleliga debatten inte ger utrymme för någon förståelse för homosexuella.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts vill jag fråga utrikesministern på vilket sätt hon har tagit upp situationen för HBT-personer i sina bilaterala kontakter med Kenya.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:831 besvarad av Carin Jämtin

den 10 mars

Svar på fråga 2003/04:831 om situationen för HBT-personer i Kenya

Statsrådet Carin Jämtin

Gustav Fridolin har frågat utrikesministern på vilket sätt hon har tagit upp situationen för HBT-personer i sina bilaterala kontakter med Kenya. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Respekten för mänskliga rättigheter är central i Sveriges utrikes- och utvecklingspolitik. Den svenska regeringen fäster stor vikt vid att de mänskliga rättigheterna respekteras oavsett sexuell läggning och könsidentitet. I våra bilaterala samtal med afrikanska företrädare tar vi regelbundet upp olika aspekter av dessa rättigheter.

Sverige tog till exempel under ordförandeskapet i EU 2001 initiativ till en politisk dialog med Kenya. Denna fokuserar bland annat på respekten för mänskliga rättigheter. Respekten för mänskliga rättigheter är fortfarande en av de viktigaste frågorna i dialogen med den nya kenyanska regeringen.

I landstrategin för utvecklingssamarbetet med Kenya, som är under utarbetande, avser vi att lägga tyngdpunkten vid vikten av att utveckla en demokratisk kultur och av att främja principerna för demokrati och respekten för mänskliga rättigheter. Vidare kommer vi att framhålla att vår dialog med Kenya bland annat ska inkludera demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter.

Respekten för mänskliga rättigheter och situationen för homo-, bi- och transsexuella personer kommer också att behandlas under uppföljningen av regeringens proposition 2002/03:122 Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling. Riksdagen tog beslut om propositionen den 16 december. I såväl propositionen som i utrikesutskottets betänkande som behandlar propositionen står det tydligt att utvecklingssamarbetet ska präglas av ett rättighetsperspektiv som omfattar demokrati och principen om alla människors lika värde samt av fattiga människors perspektiv. Vidare slås det fast att målet om en rättvis och hållbar global utveckling självklart ska gälla för alla oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder.

I samband med statssekreterare Annika Söders besök i Nairobi diskuterades det pågående arbetet med den nya kenyanska konstitutionen. Frågan om de homosexuellas rättigheter togs upp i det sammanhanget. Från kenyansk sida framhölls att allas rättigheter ska tillvaratas i den nya konstitutionen och att den ej kommer att vara diskriminerande i förhållande till personers sexuella läggning och könsidentitet.

Sverige kommer att fortsätta att följa dessa frågor och i dialog med företrädare för Kenyas regering också framöver ta upp frågor om respekten för mänskliga rättigheter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.