Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

situationen för flyktingar

Skriftlig fråga 2001/02:836 av Ångström, Yvonne (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-04
Anmäld
2002-03-12
Besvarad
2002-03-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 mars

Fråga 2001/02:836

 av Yvonne Ångström (fp) till statsrådet Jan O Karlsson om situationen för flyktingar

Ett ganska stort antal flyktingar från Bosnien, som återvänt till sitt hemland efter att ha flytt till Sverige eller annat EU-land, har vid hemkomsten funnit att deras bostäder inte längre finns eller har ockuperats av andra. Alltså har de ingenstans att ta vägen när de kommer tillbaka till hemlandet och många väljer därför att åka tillbaka till Sverige.

Jag vill fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra situationen för återvändande bosnier?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:836 besvarad av statsrådet Jan O Karlsson

den 13 mars

Svar på fråga 2001/02:836 om situationen för flyktingar

Statsrådet Jan O Karlsson

Yvonne Ångström har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för återvändande bosnier.

Sverige gav i samband med krigshändelserna i Bosnien-Hercegovina under första hälften av 90-talet drygt 60 000 bosnier permanent uppehållstillstånd. De har fritt kunnat välja om de ska stanna kvar här eller återvända. Det stora flertalet har valt att stanna i Sverige. Även om få återvänt under senare tid är jag medveten om att det finns personer som önskar återvända beroende på förutsättningarna. Särskilt bland äldre bosnier finns de som har stark önskan att flytta tillbaka.

Boendemöjligheterna, som Yvonne Ångström särskilt tar upp i sin fråga, har givetvis stor betydelse för om man väljer att återvända och för levnadsvillkoren efter en återvandring. Försörjningsmöjligheterna är också av central betydelse. Helt grundläggande är naturligtvis att den personliga säkerheten är tillfredsställande. I detta avseende har förhållandena successivt förbättrats i område efter område, vilket medfört att det s.k. minoritetsåtervändandet nu är omfattande. År 2001 återvände sålunda ca 92 000 personer till ett område där de tillhörde en etnisk minoritet på platsen. Det utgjorde en ökning med 36 % jämfört med närmast föregående år.

Även när det gäller möjligheterna för de rättmätiga innehavarna att få rättsligt erkännande och faktisk tillgång till sina tidigare bostäder har stora framsteg efter hand skett runtom i Bosnien-Hercegovina. Att de tillfälliga innehavarna, ofta själva internflyktingar, måste flytta är alltså i sig en följd av en positiv utveckling. Inte desto mindre är detta för vissa bosnier en medverkande och kanske utlösande faktor till att söka sig utomlands. Så tycks vara fallet för många av de bosnier som på senare tid tagit sig till Sverige för att söka asyl här. Motivet för dem är således av socioekonomisk art snarare än relaterat till skyddsbehov.

Sverige har sedan Daytonöverenskommelsen 1995 gjort stora bilaterala insatser för Bosnien-Hercegovina särskilt vad gäller flyktingåtervändande och återuppbyggnaden. Sidas stöd till landet sedan 1992 uppgår sålunda till ca 1,6 miljarder kronor. Enbart de integrerade områdesprogrammen, som är direkt relaterade till återvändande av flyktingar och internflyktingar, har fått drygt 660 miljoner kronor. Man kan räkna med att åtminstone 45 000 personer därigenom har fått sina hus reparerade. Många bosnier som återvänt från Sverige hör till dem som på så sätt fått hjälp.

Sverige är en av de få givare som fortsätter med ett omfattande bistånd till Bosnien-Hercegovina. Ett för i år nytt bistånd utgörs av förmånliga lån för att återuppbygga hus. Sverige agerar även inom ramen för EU, Stabilitetspakten för sydöstra Europa och FN för att möjliggöra ett fortsatt återvändande.

Bosnier som återvandrar från Sverige kan liksom andra flyktingar få resebidrag av Migrationsverket. Verket stöder också projekt som gäller förberedelser för återvandring. Jag vill vidare särskilt nämna ett gemensamt, flerårigt nordiskt projekt som drivs av bl.a. UD, där äldre bosnier i Norden får mer omfattande stöd för att kunna flytta tillbaka. I Sverige är Sociala Missionen kontaktlänk till de äldre bosnierna medan Internationella Migrationsorganisationen (IOM) har i uppdrag att verka gentemot de bosniska myndigheterna. Ett annat projekt för stöd till återvändande äldre bosnier bedrivs i Skåne.

Avslutningsvis vill jag nämna, att en del av dem som med resebidrag återvandrat till Bosnien-Hercegovina sedan har flyttat tillbaka igen till Sverige.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.