Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

situationen för assyrier/syrianer och kaldéer i norra Irak

Skriftlig fråga 2000/01:1583 av Kerimo, Yilmaz (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-08-16
Besvarad
2001-08-31
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 augusti

Fråga 2000/01:1583

 av Yilmaz Kerimo (s) till utrikesminister Anna Lindh om situationen för assyrier/syrianer och kaldéer i norra Irak

Enligt uppgift råder en ohygglig situation för assyrier/syrianer och kaldéer i de delar av norra Irak som står under ett kurdiskt begränsat självstyre. Uppgifterna @ som bl.a. beskrivs med orden "förföljelse och etnisk rensning" @ inger djup oro. Sverige har som nation och med rätta stött den demokratiseringsprocess som har kommit i gång i norra Irak under de senaste åren. Samtidigt är det angeläget att vi också framhåller FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna så att denna tillämpas fullt ut också i detta område. De av FN stadgade rättigheterna gäller självklart för kurder men måste också omfatta minoriteter som assyrier/syrianer och kaldéer.

Därför är uppgifterna som nu riksdagens ledamöter får så oroande. Det är av stor vikt att söka klarhet i förhållandena för dessa minoriteter. Signaler om att människor utsätts för övergrepp måste tas på stort allvar.

Därför vill jag fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder avser utrikesministern vidta i syfte att bringa klarhet i hur situationen är för assyrier/syrianer och kaldéer i de av FN kontrollerade områdena i norra Irak?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1583 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 30 augusti

Svar på frågorna 2000/01:1567 om säkerheten i norra Irak, 1573 om assyrier/syrianer och kaldéer i norra Irak och 1583 om situationen för assyrier/syrianer och kaldéer i norra Irak

Utrikesminister Anna Lindh

Murad Artin, Margareta Viklund och Yilmaz Kerimo har i skilda frågor bett mig redogöra för vad jag avser göra för att bringa klarhet i situationen för assyrier, syrianer och kaldéer i norra Irak samt hur jag avser agera för att förbättra respekten för mänskliga rättigheter och säkerställa säkerheten för denna grupp kristna människor i norra Irak. Jag väljer att besvara frågorna i samma svar.

Det irakiska folket lider under en repressiv regim. FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna fördömde vid sitt möte i våras den irakiska regeringens systematiska, utbredda och ytterst allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Kommissionen konstaterade att regeringen förtrycker och förföljer genom diskriminering och utbredd terror. Bland de brott mot de mänskliga rättigheterna som fördöms av kommissionen nämns etnisk och religiös diskriminering. Den irakiska regeringen uppmanas att respektera alla etniska och religiösa grupper och att genast upphöra med det förtryck som pågår bl.a. i form av påtvingade förflyttningar av t.ex. kurder, assyrier och turkmener.

Enligt rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i Irak har även framkommit att assyrier, syrianer och kaldéer systematiskt behandlas som araber utan möjlighet till utbildning på det egna språket.

Som frågeställarna konstaterar åtnjuter norra Irak ett begränsat självstyre. De två rivaliserande partierna PUK och KDP har sedan 1998 deltagit i en process i vilken man åtagit sig att sträva mot samarbete, pluralism, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Vi har också förstått att KDP ska ha utsett en särskild ansvarig för MR-frågor.

De uppgifter som frågeställarna för fram och som vi har fått även från andra håll blir mot denna bakgrund desto mer oroande. Det är oacceptabelt att minoriteterna i området, assyrier, syrianer och kaldéer, utsätts för förtryck och hot.

Jag avser att ta upp frågan i internationella sammanhang.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.