sista länken-bestämmelsen
Skriftlig fråga 2000/01:665 av Frebran, Rose-Marie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-09
- Besvarad
- 2001-02-14
- Anmäld
- 2001-02-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 februari
av tredje vice talman Rose-Marie Frebran (kd) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om sista länken-bestämmelsenMuzafera Behaderovic är en allvarligt sjuk 61-årig kvinna, både fysiskt och psykiskt. I det senaste läkarintyget fastslås det av en överläkare i medicin att en avvisning kan innebära fara för Muzaferas liv. Dessutom har Muzafera varit inlagd för psykiatrisk vård. Hon har försökt att begå självmord. Den 6 februari på morgonen kom polisen och hämtade henne.
I Sverige har Muzafera en son, sonhustru och två barnbarn, nio och sju år gamla. I Serbien har hon ingen. Att det skett ett regimskifte i Jugoslavien och i Serbien påverkar inte Muzaferas situation. Landets ekonomi är i stort sett ruinerad. Samtidigt finns det hundratusentals flyktingar som behöver ekonomiskt bistånd i Serbien och var tredje serb lever på under 20 svenska kronor per dag. Att tro att en sjuk, ensamstående äldre kvinna ska kunna få den vård och det stöd hon behöver i dagens Serbien är inte realistiskt.
Sedan den socialdemokratiska regeringen tog bort den s.k. sista länken-bestämmelsen i utlänningslagen har exempel som ovanstående inträffat gång på gång. Det är djupt smärtsamt varje gång det händer och det är ovärdigt vårt välfärdssamhälle. Vi kristdemokrater motsatte oss med kraft förändringen och har sedan dess framhärdat i kravet att sista länken-bestämmelsen ska återinföras i lagen. Det behöver inte utredas, utan kan genomföras utan dröjsmål.
Är regeringen beredd att återinföra sista länken-bestämmelsen i utlänningslagen?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:665 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
Svar på fråga 2000/01:665 om sista länken-bestämmelsen
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Rose-Marie Frebran har frågat mig om regeringen är beredd att återinföra sista länken-bestämmelsen i utlänningslagen. Enligt Rose-Marie Frebran har det sedan den socialdemokratiska regeringen tog bort sista länken-bestämmelsen i utlänningslagen gång på gång inträffat att personer avvisats som inte har några släktingar i hemlandet, men som har flera släktingar i Sverige. Som exempel anger hon en allvarligt sjuk 61-årig kvinna som ska befinna sig i en sådan situation.
Ändringarna i utlänningslagen som gjordes 1997 innebar bl.a. att bestämmelserna om anhöriginvandring gjordes tydligare så att det numera framgår av lagen vilka kategorier av anhöriga som kan få invandra till Sverige. Familjemedlemmar utanför kärnfamiljen till den person som bor i Sverige får uppehållstillstånd endast om de levt i samma hushållsgemenskap i hemlandet och om det förelegat ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. Både enligt den nuvarande och tidigare utlänningslagstiftningen har gällt att uppehållstillstånd kan beviljas på humanitär grund, exempelvis i fall av allvarlig sjukdom.
Riksdagen har begärt att regeringen ska göra en utvärdering av lagstiftningen om anhörigas rätt att invandra till Sverige. Utvärderingen ska uppmärksamma speciellt udda och ömmande fall liksom "sista länken"-fall och andra speciella anknytningar (bet. 1998/99:SfU5, rskr. 162). Regeringen tillsatte genom beslut den 11 maj 2000 en parlamentarisk utredning @ Anhörigkommittén (UD 2000:03, dir. 2000:36) @ som ska överväga om utlänningslagens nuvarande bestämmelser om anhörigas rätt att bosätta sig i Sverige behöver ändras, särskilt med hänsyn till personer med samtliga nära släktingar här ("sista länk"-fall).
Anhörigkommitténs utredningsuppdrag har senare utökats och utredningen ska redovisa sitt uppdrag gällande anhöriginvandring i ett delbetänkande senast den 1 juni 2001 (dir. 2000:81).
Jag kan inte föregripa vad Anhörigkommittén kommer fram till utan ser fram emot deras redovisning av uppdraget den 1 juni 2001.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.