sista länken-bestämmelsen
Skriftlig fråga 2000/01:65 av Frebran, tredje vice talman Rose-Marie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-10-13
- Anmäld
- 2000-10-24
- Besvarad
- 2000-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:665
av tredje vice talman Rose-Marie Frebran (kd) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om sista länken-bestämmelsenMuzafera Behaderovic är en allvarligt sjuk 61-årig kvinna, både fysiskt och psykiskt. I det senaste läkarintyget fastslås det av en överläkare i medicin att en avvisning kan innebära fara för Muzaferas liv. Dessutom har Muzafera varit inlagd för psykiatrisk vård. Hon har försökt att begå självmord. Den 6 februari på morgonen kom polisen och hämtade henne.
I Sverige har Muzafera en son, sonhustru och två barnbarn, nio och sju år gamla. I Serbien har hon ingen. Att det skett ett regimskifte i Jugoslavien och i Serbien påverkar inte Muzaferas situation. Landets ekonomi är i stort sett ruinerad. Samtidigt finns det hundratusentals flyktingar som behöver ekonomiskt bistånd i Serbien och var tredje serb lever på under 20 svenska kronor per dag. Att tro att en sjuk, ensamstående äldre kvinna ska kunna få den vård och det stöd hon behöver i dagens Serbien är inte realistiskt.
Sedan den socialdemokratiska regeringen tog bort den s.k. sista länken-bestämmelsen i utlänningslagen har exempel som ovanstående inträffat gång på gång. Det är djupt smärtsamt varje gång det händer och det är ovärdigt vårt välfärdssamhälle. Vi kristdemokrater motsatte oss med kraft förändringen och har sedan dess framhärdat i kravet att sista länken-bestämmelsen ska återinföras i lagen. Det behöver inte utredas, utan kan genomföras utan dröjsmål.
Är regeringen beredd att återinföra sista länken-bestämmelsen i utlänningslagen?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:65 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2000/01:65 om situationen i Etiopien
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat mig vad jag avser göra inom EU och FN för att skapa möjligheter att påverka den etiopiska regeringen när det gäller respekten för mänskliga rättigheter (MR).
Låt mig inleda med att konstatera att det förekommer brott mot de mänskliga rättigheterna i Etiopien. Landets etniska och språkliga mångfald är en återkommande källa till konflikter. Pluralismen har dock tilltagit och flera enskilda organisationer, oppositionspartier och oberoende tidningar granskar och kritiserar den politiska utvecklingen, inte minst på MR-området.
Sverige är i dag aktivt på flera plan för att främja respekten för mänskliga rättigheter. Bilateralt, och inom ramen för EU, för Sverige en kontinuerlig politisk dialog med Etiopien om MR-frågor, särskilt vad gäller kvinnors, barns, flyktingars och krigsfångars rättigheter. Genom det svenska utvecklingssamarbetet samarbetar Raoul Wallenberginstitutet med Etiopien för att stärka kapaciteten inom rättssystemet. Stöd utgår också till enskilda MR-organisationers verksamhet, t.ex. upplysning, rådgivning och utbildning. I samband med parlamentsvalet tidigare i år gav Sverige stöd för att främja en öppen och fri debatt. Fyra svenska riksdagsledamöter besökte Etiopien kort tid före valet. Sida har sedan flera år tillbaka avsatt särskilda medel för att främja MR och demokrati i Etiopien. Sverige är vidare stor bidragsgivare till Internationella Röda Korset som främjar den humanitära rätten och arbetar med flyktingar och krigsfångar i både Etiopien och Eritrea.
FN arbetar tillsammans med andra givare, däribland Sverige, för att stärka parlamentet och stödja inrättande av en MR-kommission och en MR-ombudsman. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter avser öppna ett särskilt MR-kontor i Etiopien.
Mer kan givetvis göras av såväl etiopiska myndigheter som landets internationella samarbetspartners för att främja en positiv utveckling. Det finns anledning att under kommande år ytterligare söka stärka vårt engagemang på området och stödja strävanden som syftar till att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.