Sidas stöd till minröjningsprojekt
Skriftlig fråga 2000/01:1593 av Jóhannesson, Berit (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-08-17
- Besvarad
- 2001-08-30
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1593
av Berit Jóhannesson (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om Sidas stöd till minröjningsprojektSverige har under 1990-talet varit en av de största bidragsgivarna till olika minröjningsprojekt. Stödet har kanaliserats via Sida till projekt i bl.a. Angola, Moçambique, Afghanistan, norra Irak, Kambodja, Bosnien och Kosovo. Sida har nyligen utvärderat sitt stöd till minröjningsinsatser, som anses vara en viktig del i ett integrerat bistånds- och återuppbyggnadsarbete.
Under år 2000 avtalade Sida om ca 117 miljoner kronor i stöd till humanitär minröjning, men under år 2001 har man bara avtalat om strax under 70 miljoner kronor i stöd. En minskning med ca 40 %.
Samtidigt har Sida tagit bort sin heltidstjänst som minröjningskoordinator. Sidas minskade satsning står tyvärr inte i relation till ett minskat behov, eftersom minproblemet kvarstår.
Räddningsverket har på regeringens uppdrag byggt upp en kapacitet att leda humanitära minröjningsuppdrag och dessa kommer att kräva finansiellt stöd. Det rimmar dåligt med Sidas minskande engagemang i frågan.
Jag vill fråga biståndsminister Maj Inger Klingvall:
Avser biståndsministern att ta initiativ till att Sida ska prioritera stöd till minröjningsprojekt så att Räddningsverket ges finansiella möjligheter att utnyttja sin minröjningskapacitet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1593 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
Svar på fråga 2000/01:1593 om Sidas stöd till minröjningsprojekt
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Berit Jóhannesson har frågat mig om jag avser ta initiativ till att Sida ska prioritera stöd till minröjningsprojekt så att Räddningsverket ges finansiella möjligheter att utnyttja sin minröjningskapacitet.
Sida bidrog under 1990-talet med sammanlagt 502 miljoner kronor till humanitär minröjning, vilket gjorde Sverige till den då tredje största givaren i världen. Humanitär minröjning omfattar, utöver minröjning, även upplysning och utbildningsinsatser, kartläggning av problemet samt omhändertagande och återanpassning av minoffer. Därutöver tillkommer förstöring av minlager vilket för närvarande ej hanteras av Sida. Det svenska stödet har fluktuerat under åren och någon minskning planeras inte. För närvarande bereds stöd till fortsatta insatser i Bosnien och nya insatser i Eritrea. Räddningsverkets resurser kan komma att användas i den senare insatsen.
Behoven av humanitär minröjning runtom i världen är som Berit Jóhannesson påpekar fortsatt mycket omfattande och de resurser som finns måste samordnas och utnyttjas effektivt. Efter 1990-talets kraftiga ökning av stödet till humanitär minröjning har regeringen bett Sida inkomma med en redogörelse för erfarenheter av samt förslag till riktlinjer för fortsatt svenskt stöd till humanitär minröjning. Sida inkom förra året med en interimistisk rapport i avvaktan på den slutgiltiga redogörelsen som beräknas vara regeringen tillhanda under hösten. Sida anlitade för detta ändamål särskild expertis i form av en heltidstjänst som koordinator för minfrågor.
För närvarande pågår dessutom ett övergripande arbete med att ta fram riktlinjer för Sveriges fortsatta verksamhet på minområdet. Sidas kommande rapport avseende humanitär minröjning kommer att utgöra ett bidrag till detta övergripande policydokument.
Erfarenheterna under de senaste tio åren har påvisat att framtida agerande avseende humanitär minröjning i ökad grad måste präglas av flexibilitet och insikt i specifika sammanhang. Det gäller kunskap om mindrabbade områden, metoder, genomförande aktörer, verksamheter etc. Den kompetens Räddningsverket har byggt upp har vid flera tillfällen visat sig vara mycket värdefull, både i FN-ledda och bilaterala insatser. Det finns ett fortsatt intresse för Räddningsverkets tjänster från FN:s sida, något som jag välkomnar och som visar att Räddningsverket har en konkurrenskraftig kapacitet på minområdet. Regeringen beslutade tidigare i år om 5 miljoner kronor i stöd till FN:s särskilda fond för mininsatser. Via denna fond finansieras bl.a. uppbyggnad av lokal kapacitet i mindrabbade länder. Svensk expertis kan komma att efterfrågas också inom ramen för dessa insatser.
Under svenskt ordförandeskap i EU antogs kommissionens förslag till nya förordningar som reglerar gemenskapens åtgärder mot antipersonella landminor. Syftet med förordningarna har bl.a. varit att skapa en samordnad politik för gemenskapen på minområdet. Till förordningarna knöts en budget på 240 miljoner euro för de kommande sex åren. Därmed finns utökade möjligheter för Räddningsverket att i insatser finansierade genom dessa avsatta medel bistå med sin kompetens på minområdet.
Sverige är fortsatt en betydande finansiär, både av FN:s arbete med mininsatser och av enskilda organisationers insatser. Jag ser också att Räddningsverket kommer att spela en fortsatt viktig roll på minområdet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.