Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sidas anslag till jämställdhet

Skriftlig fråga 2007/08:813 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-02-20
Anmäld
2008-02-20
Besvarad
2008-02-27
Svar anmält
2008-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 februari

Fråga

2007/08:813 Sidas anslag till jämställdhet

av Carina Hägg (s)

till statsrådet Gunilla Carlsson (m)

Jämställdhet ska vara en prioriterad fråga för Sverige. För att vi ska uppnå millenniemålen krävs det gemensamma ansträngningar och satsningar på kvinnors rättigheter. Men Awids studie visar att anslagen till kvinnoorganisationer i världen bara är 0,02 av alla ODA och anslagen för specifika kvinnosatsningar var 7,5 miljarder av 107 miljarder US-dollar för år 2005. Mot den bakgrunden är det viktigt att klarlägga vilket antal personår som avsatts av Sida för jämställdhet. Likaså krävs ett klarläggande av vilken procent av budgeten som avsatts för jämställdhet. Har biståndet ökat i förhållande till utvecklingsnivån av biståndet?

Min fråga till statsrådet Gunilla Carlsson är:

Vilket antal personår – andel av budgeten och ökning i förhållande till biståndets utveckling – kan statsrådet redovisa för jämställdhet?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:813 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 27 februari

Svar på frågorna

2007/08:810 Budgetmedel för jämställdhet

2007/08:811 Antal personår för jämställdhet

2007/08:813 Sidas anslag till jämställdhet

2007/08:814 Resurser för klimathotet

Utrikesminister Carl Bildt

Carina Hägg har frågat mig hur stor procent av UD:s budget som har avsatts för jämställdhet och hur många personår av UD:s budget som har avsatts för jämställdhet. Carina Hägg har vidare frågat mig vilket antal personår som avsatts inom UD för arbetet mot klimathotet. Slutligen har Carina Hägg frågat statsrådet Gunilla Carlsson hur stor andel av biståndsbudgeten som avsatts för jämställdhetsarbetet. Den sistnämnda frågan har överlämnats till mig för besvarande. Jag besvarar dessa frågor i ett sammanhang.

Arbetet med jämställdhetsintegrering i departementets arbete utgår från regeringens beslut med en plan för genomförande av jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Detta arbete innebär att jämställdhetsperspektivet integreras i alla led av planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. I detta ligger att jämställdhetsfrågorna där så är relevant finns med i regeringens beslut om propositioner och kommittédirektiv samt i regeringens styrning av myndigheter.

UD:s verksamhet innefattar långsiktiga processer och strategiskt arbete inom ramen för olika internationella skeenden. Verksamheten präglas av Sveriges medlemskap i regionala och internationella organisationer. Departementets arbete med jämställdhetsintegrering hanteras inom denna ram.

När det gäller frågan om andelen av biståndsbudgeten som avsätts för insatser för jämställdhetsinsatser har regeringen en tydlig ambition att integrera en genusmedvetenhet och ett konsekvent och genomgående jämställdhetsperspektiv i allt bistånd, bilateralt såväl som multilateralt. Medelsfördelningen för 2006 visar att totalt ca 12,5 miljarder kronor gick till insatser där jämställdhet klassificerades antingen som ett huvudsyfte (440 insatser till ett värde av 2 029 363 423 kronor) eller som ett delsyfte (10 388 457 775 kronor).

När det gäller frågan om klimathotet vill jag peka på att utlandsmyndigheterna på ett väsentligt sätt kan bidra till de svenska internationella ansträngningarna på klimatområdet. Vägledning för ambassaders och generalkonsulats arbete med bevakning, rapportering, kontaktskapande med mera vad avser klimatfrågorna har nyligen skickats ut. Vidare har informationsmaterial färdigställts för att hålla myndigheterna underrättade om svensk klimatpolicy och internationella klimatfrågor.

Flera av UD:s enheter såsom enheterna för internationell handelspolitik, för utvecklingspolitik och för multilateralt utvecklingssamarbete, lägger ned betydande arbete på klimatrelaterade frågor. Säkerhets- och energipolitiska kopplingar till klimatfrågan hanteras av enheten för säkerhetspolitik och av den särskilde energisamordnaren. Vidare är den av Miljödepartementet och Utrikesdepartementet gemensamt finansierade miljöambassadören en resurs för det svenska internationella klimatarbetet. I miljöambassadörens uppgifter ingår att bevaka utrikespolitiska aspekter av klimatproblematiken och att medverka i bilaterala kontakter med nyckelländer i de internationella klimatförhandlingarna. Därtill arbetar nu två tjänstemän i det sekretariat som ska stötta den av regeringen tillsatta kommissionen för klimatförändring och utveckling.

När det gäller exakta uppgifter om antal personår och andel av anslaget för UD som UD avsatt för arbetet med jämställdhet samt för arbetet med klimathotet kan sådana uppgifter inte tas fram. Jag kan samtidigt försäkra Carina Hägg om att dessa två områden är viktiga i verksamheten och att avsevärda resurser avsätts i den dagliga verksamheten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.