Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sexuella övergrepp i barnäktenskap

Skriftlig fråga 2000/01:1270 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-18
Anmäld
2001-05-29
Besvarad
2001-06-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 maj

Fråga 2000/01:1270

 av Carina Hägg (s) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om sexuella övergrepp i barnäktenskap

Ett internationellt normsystem växer fram mot bakgrund av en ökad medvetenhet om sexuella övergrepp på barn. Artikel 36 i barnkonventionen stadgar t.ex. att konventionsstaterna även ska skydda barnet mot andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. Sverige har även aktivt deltagit i utarbetandet av ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen angående handel med barn, barnprostitution och barnpornografi som antogs vid FN:s generalförsamling den 25 maj 2000. Sveriges arbete med att förebygga och hindra att barn utnyttjas sexuellt pågår såväl nationellt som internationellt på olika sätt och får ett stort stöd. Men det finns en lucka i arbetet som ännu inte fått den uppmärksamhet frågan förtjänar, sexuella övergrepp inom barnäktenskapets ram. Att en nioårig flicka gifts bort och därmed regelbundet utnyttjas sexuellt betraktas fortfarande av alltför många med en överslätande attityd. Alternativt att man undviker att över huvud taget ta upp frågan. Flera länder som Sverige har ett biståndssamarbete med liksom andra kontakter t.ex. Iran har här en tillåtande lagstiftning. Omvärlden måste tydligt visa att sexuellt utnyttjande av underårig inte kan accepteras vare sig inom eller utom äktenskapets ram. En nioårig flicka väljer inte äktenskapet och är inte mogen vare sig psykiskt eller fysiskt för sexuellt umgänge.

Min fråga till statsrådet Maj-Inger Klingvall är hur statsrådet i sitt arbete mot sexuellt utnyttjande av barn tänker lyfta fram de övergrepp som sker inom äktenskapets ram.

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1270 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 1 juni

Svar på fråga 2000/01:1270 om sexuella övergrepp i barnäktenskap

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Carina Hägg har frågat mig hur jag i mitt arbete mot sexuellt utnyttjande av barn tänker lyfta fram de övergrepp som sker inom äktenskapets ram.

I svenskt utvecklingssamarbete har barnfrågor alltid intagit en framträdande position. Sedan FN:s konvention om barnets rättigheter antogs år 1989, har såväl Utrikesdepartementet som Sida utvecklat metoder och instrument för att integrera ett barnrättsperspektiv i det internationella utvecklingssamarbetet. Regeringen har i direktiven till den parlamentariska utredningen om Sveriges politik för global utveckling (GLOBKOM) särskilt betonat barnens rätt och att dessa frågor kommer till uttryck i den operativa verksamheten inom ramen för biståndet.

Sverige arbetar också aktivt med att främja jämställdhet och barnets rättigheter både bilateralt med våra samarbetsländer och multilateralt genom bl.a. EU, FN, OECD/DAC och utvecklingsbankerna. Detta arbete syftar bl.a. till att främja förverkligandet av handlingsplanerna från barntoppmötet år 1990 och kvinnokonferensen i Peking. Konventionerna om barnets rättigheter och om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, är vägledande särskilt vad gäller flickors ställning och rättigheter inom familjen, våld mot flickor etc. Barnkonventionens definition av barn är alla under 18 år.

Konventionen om barnets rättigheter är den enda konvention om mänskliga rättigheter som har ratificerats av alla av Sveriges samarbetsländer. Den är därför ett viktigt verktyg för att främja barnets rättigheter och jämställdhet i den bilaterala dialogen med Sveriges samarbetsländer. En annan utgångspunkt i den bilaterala dialogen är rapporteringen till FN:s kommitté för barnets rättigheter och de rekommendationer kommittén har gett.

Mer långsiktigt arbete för att stärka flickors rättigheter sker bl.a. genom vårt samarbete med FN:s barnfond (Unicef). Unicef lägger stor vikt vid åtgärder mot diskriminering, bristande jämställdhet och sexuell exploatering. Inom t.ex. ramen för sina landprogram planerar Unicef insatser för att minska förekomsten av barnäktenskap i de länder där detta förekommer. Sverige har under en längre tid varit en av de största bidragsgivarna till Unicef.

Utbildning är av avgörande betydelse för att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar och för att förhindra diskriminering, exploatering och våld mot flickor. Sverige stöder också aktivt den ökande uppmärksamhet som det internationella samfundet (FN, inklusive Unicef, DAC och Världsbanken) ger flickors utbildning och de faktorer som hindrar denna utbildning. Regeringen anser att det är angeläget att rikta uppmärksamheten på flickors situation i ett bredare perspektiv och angripa de attityder och de grundläggande orsakerna som leder till övergrepp mot flickor.

Sverige har, som ett av initiativtagarländerna till 1990 års barntoppmöte, intagit en särskilt aktiv roll i förberedelserna inför dess uppföljning i FN:s generalförsamlings specialsession i september. Under förberedelserna har Sverige verkat för att uppföljningen har ett klart barnrättsperspektiv och en av de frågor som vi särskilt fokuserar på är flickors rättigheter. Vi verkar för att slutdokumentet ska uppmana alla stater att förhindra skadliga sedvänjor, t.ex. tidiga och ofrivilliga äktenskap, vilka står i strid med barnets rättigheter. Frågan om barnäktenskap och sexuella övergrepp har också en nära koppling till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive ofrivilliga graviditeter, frågor som Sverige länge har drivit.

Sverige har en lång tradition när det gäller att arbeta på internationell nivå med normativa insatser. Vi har under 1990-talet varit särskilt engagerade inom FN:s generalförsamling (GF) och FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna (MRK). Sverige tar en aktiv del i utarbetande av den samlade barnresolutionen som läggs fram under generalförsamlingens tredje utskott av omväxlande EU och den latinamerikanska gruppen (GRULAC). Vi deltar också aktivt i utarbetandet av den omfattande barnresolutionen i MRK. Båda dessa resolutioner tar upp rättighetsperspektivet samt barnets behov av särskilda insatser på olika områden. Frågor om barnets rättigheter tas också upp i olika landresolutioner i MRK och GF. I årets barnresolution i MRK uppmanades stater att förhindra barnäktenskap genom bl.a. lagstiftning. Även i årets landresolution om Iran behandlades frågan om barnäktenskap och man uttryckte djup oro över att flickor fortfarande diskrimineras i nationell lagstiftning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.