Sexualbrott

Skriftlig fråga 2017/18:504 av Thomas Finnborg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-12-15
Överlämnad
2017-12-18
Anmäld
2017-12-19
Sista svarsdatum
2018-01-02
Svarsdatum
2018-01-12
Besvarad
2018-01-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Den senaste nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet är en dyster läsning på många sätt. Allt fler uppger nämligen att de har utsatts för brott, och ökningen har nu nått skrämmande höga nivåer.

I trygghetsundersökningen för 2017 uppger till exempel 15,6 procent av de tillfrågade att de året innan utsatts för misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Det är den högsta nivån sedan trygghetsmätningen startade 2006.

Speciellt sexualbrotten sticker ut och har ökat kraftigt. I undersökningen uppger 2,4 procent att de utsatts för sexualbrott 2016, jämfört med 1,7 procent 2015. Det motsvarar en ökning på drygt 180 000 personer. De allra flesta av dem är kvinnor, och 4,1 procent av kvinnorna uppger att de utsattes för dessa brott 2016.

Utvecklingen är oroande och det behövs nu kraftfulla åtgärder för att vända den. Ökningen är dessutom så pass stor att det inte bara kan handla om fler anmälningar utan sannolikt också en faktisk ökning av antalet sexualbrott.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med den stora ökningen av antalet brott i allmänhet och sexualbrott i synnerhet?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:504 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)



PAGE

2


Dnr Ju2017/09849/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:504 av Thomas Finnborg (M) Sexualbrott

Thomas Finnborg har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser vidta för att komma till rätta med den stora ökningen av antalet brott i allmänhet och sexualbrott i synnerhet.

Sexualbrotten tillhör de allvarligaste brotten och frågan har högsta prioritet för regeringen. Vi delar oron för att sexualbrotten ökar.

Polisen måste prioritera sexualbrott, särskilt när det handlar om barn och unga. Brotten måste anmälas och utredas. Brottsoffren måste få snabbare återkoppling på sin anmälan. För att kunna möta behoven och samtidigt höja ambitionsnivån i arbetet behöver myndigheten väsentligt fler anställda. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2018 föreslagit och aviserat historiskt stora resurstillskott till Polismyndigheten för de kommande tre åren. Genom uppdrag i polisens och Åklagarmyndighetens regleringsbrev följer regeringen hur myndigheterna arbetar med att utveckla arbetsmetoderna vid utredning av våldtäkt och andra sexualbrott. Brå kommer också få i uppdrag att belysa rättsväsendets hantering av våldtäktsbrott från anmälan till dom, och att ge förslag på hur hanteringen skulle kunna förbättras. Brå har även fått i uppdrag att belysa orsakerna till ökningarna av antalet sexualbrott.

Regeringen har i december lämnat förslag om en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Regeringen föreslår en skärpt syn på sexualbrott genom att höja minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn från fyra till fem års fängelse. Vi skärper också synen genom förslaget att införa ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa sexualbrott. Regeringen föreslår också att målsägandebiträden ska utses tidigare i processen. Den nya lagstiftningen är tydlig med vad som är ett brott och inte och det är viktigt att kunskapen om detta når ut. Därför kommer Brottsoffermyndigheten få i uppdrag att ta fram informations- och utbildningsinsatser på sexualbrottsområdet. Om det skulle visa sig att det behövs ytterligare åtgärder när det gäller sexualbrotten är jag öppen för det.

Stockholm den 12 januari 2018

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.