sexköpslagen
Skriftlig fråga 2000/01:1261 av Vänerlöv, Ingemar (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-18
- Besvarad
- 2001-05-23
- Anmäld
- 2001-05-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1261
av Ingemar Vänerlöv (kd) till justitieminister Thomas Bodström om sexköpslagenVid årsskiftet 1998/99 blev det kriminellt att köpa sexuella tjänster. Straffet för brott mot lagen är böter eller högst sex månaders fängelse. Lagen om kriminalisering av sexköpare har dock inte lett till minskad prostitution. Det framgår av den riksomfattande utredning som genomförts på uppdrag av Rikspolisstyrelsen och som presenterades tidigare i år.
I rapporten framförs skarp kritik mot sexköpslagen. Prostitutionen har alltså inte minskat i omfattning. Däremot har den delvis flyttats från gatan. De kvinnor som fortfarande är gatuprostituerade befinner sig i en mer utsatt situation än tidigare. Mot bakgrund av att brott mot lagen är så svårbevisade framgår att polisen kommit att använda tvivelaktiga spaningsmetoder samt i vissa fall avstått från att ingripa. Sexköparna döms dessutom till låga böter. Det låga straffvärdet leder till att polisen inte har möjlighet att göra husrannsakan eller frihetsberöva den misstänkte. Att bekämpa krogprostitution, eskortservice och utbudet av sexuella tjänster på Internet skulle kräva så stora resurser att det inte anses motiverat med tanke på den låga straffsatsen.
Av rapporten framgår med andra ord att lagen är mycket svår att tillämpa. För att komma till rätta med problemen ansåg Prostitutionsutredningen att både köp och försäljning av sexuella tjänster borde kriminaliseras.
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att sexköpslagen ska bli ett effektivt instrument i kampen mot prostitutionen?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1261 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:1261 om sexköpslagen
Justitieminister Thomas Bodström
Ingemar Vänerlöv har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att ta för att sexköpslagen ska bli ett effektivt instrument i kampen mot prostitutionen.
Ingemar Vänerlövs fråga synes vara ställd mot bakgrund av Polismyndighetens i Skåne rapport Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster. Metodutveckling avseende åtgärder mot prostitution. Rapporten föranleddes av ett uppdrag från och har överlämnats till Rikspolisstyrelsen.
Jag vill inledningsvis hänvisa till mitt svar den 13 mars i år på en interpellation i samma fråga (interpellation 2000/01:264).
Min uppfattning är att vi på olika sätt måste bekämpa den exploatering av människor som prostitution innebär. I arbetet med att minska prostitutionen är den nya lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster ett komplement till de bredare sociala insatser som måste till.
I rapporten från Polismyndigheten i Skåne försöker man belysa möjligheter och svårigheter vid tillämpningen av den nya lagen. Samtidigt sägs att kommande prövningar av vissa överklagade domar kommer att få utomordentligt stor betydelse.
Enligt rapporten har de prostituerade som finns kvar i gatuprostitutionen fått en hårdare tillvaro beroende på dels det ökade heroinflödet, dels en minskad kundtillströmning. Polismyndighetens rekommendation i denna del är en än större social insats.
Rikspolisstyrelsens uppdrag till Polismyndigheten i Skåne syftade till polisiär metodutveckling. Den aktuella rapporten bereds nu hos Rikspolisstyrelsen, bl.a. med andra polismyndigheter.
Den bild som vi hittills har sett framträda är att det finns många, sinsemellan olika, uppfattningar om den nya lagen och dess förtjänster. Jag vill inte alls utesluta att det kan finnas ett behov av förbättringar @ av lagen eller av de kompletterande insatser som måste till. Trots att tillämpningen av lagen ännu inte har prövats av Högsta domstolen kan det t.ex. finnas skäl att göra vissa förtydliganden. 1998 års parlamentariska sexualbrottskommitté har också nyligen lämnat förslag med sådan inriktning. Förslagen remissbehandlas för närvarande.
Mot denna bakgrund är det ännu för tidigt att ta ställning till vilka ytterligare åtgärder som eventuellt kan vara påkallade från regeringens sida.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.