sexindustrins intressen inom svenskt utvecklingssamarbete
Skriftlig fråga 2002/03:182 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-11-25
- Anmäld
- 2002-11-26
- Besvarad
- 2002-12-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2002-12-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 november
Fråga 2002/03:182
av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Jan O Karlsson om sexindustrins intressen inom svenskt utvecklingssamarbeteSexindustrins intressen försöker aktivt öka sitt inflytande gentemot institutioner inom EU. En konsekvens av detta är att projekt och organisationer som ser legalisering av prostitution som ett villkor för att bekämpa hiv och aids får finansiellt stöd från EU-kommissionen. Denna lobbyverksamhet riskerar att medföra att den holländska linjen om legalisering vinner ytterligare mark inom EU, vilket i förlängningen har allvarliga konsekvenser vad gäller den internationella kampen mot trafficking. Behovet av en fördjupad utredning av dessa förhållanden är nu stort.
Bekämpning av trafficking är en prioriterad fråga i svensk jämställdhetspolitik. Den svenska lagstiftning som reglerar prostitution är därför något som uttalat ska genomsyra målsättningarna med svenskt utvecklingssamarbete. Sverige bör därför aktivt verka för att den svenska lagstiftningen vinner gehör internationellt så att ett målinriktat arbete mot människohandel för sexuella tjänster kan bedrivas. Det är troligt att lobbyism från sexindustrin förekommer även inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet. Därför är det nödvändigt att en noggrann översyn görs vad gäller organisationer som mottar svenskt bistånd.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Jan O Karlsson:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att en utredning görs avseende sexindustrins inflytande vad gäller det svenska biståndet?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:182 besvarad av Jan O Karlsson
Svar på fråga 2002/03:182 om sexindustrins intressen inom svenskt utvecklingssamarbete
Statsrådet Jan O Karlsson
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att en utredning görs avseende sexindustrins inflytande vad gäller det svenska biståndet.
Inledningsvis vill jag säga att Sveriges utgångspunkt är att ingen, vare sig kvinna eller man, flicka eller pojke ska behöva bli prostituerad. Utsatthet och efterfrågan på kvinnor och barn för prostitutionsändamål är de främsta orsakerna till prostitution. Fattigdom, diskriminering, marginalisering och bristande jämställdhet är omständigheter som gör kvinnor och barn särskilt utsatta för dem som organiserar den globala sexindustrin. En av de viktigaste åtgärderna för att förebygga prostitution är att bekämpa fattigdomens orsaker.
I sin fråga pekar Ulla Hoffmann på legaliseringen av prostitution i andra länder. Att legalisera prostitutionsverksamheter såsom bordeller innebär en normalisering av sexköpet och en acceptans av synen på kvinnor som varor och objekt. Detta kan bara konservera en bristande respekt för kvinnors lika värde och motverka strävanden för jämställdhet. Enligt min mening är sådana åtgärder både cyniska och uppgivna, och bygger på en människosyn som Sverige absolut inte ställer sig bakom.
Jag delar Ulla Hoffmanns engagemang i denna fråga. Sverige har lång erfarenhet av jämställdhetsarbete och därför en viktig roll att spela. Prostitution måste angripas på flera sätt. Ett viktigt sätt blir att i våra internationella kontakter, inom utrikespolitiken såväl som inom andra politikområden, verka för vår syn på prostitution genom att fortsätta att diskutera och debattera frågan, och att försöka informera, påverka attityder och skapa en opinion.
Sveriges utvecklingssamarbete har en viktig uppgift i arbetet mot prostitution. Det övergripande målet för Sveriges utvecklingssamarbete är att höja de fattiga folkens levnadsstandard. Att främja demokrati och mänskliga rättigheter, minska sociala orättvisor och öka jämställdheten mellan könen är delmål, men också medel för att utrota fattigdom. Den parlamentariska kommittén Globkom har lagt fram sitt betänkande om hur Sveriges politik för global utveckling bör se ut i framtiden och en proposition är att vänta nästa år. En huvudtanke i betänkandet är att vi genom en ökad samstämmighet mellan olika politikområden mer effektivt kan föra fram våra värderingar i dialogen med våra samarbetsländer.
Sveriges insatser mot prostitution inom utvecklingssamarbetet har huvudsakligen varit av preventiv karaktär och ofta ingått som en del i bredare satsningar för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och inom arbetet mot hiv/aids och människohandel. Sverige stödjer UNFPA:s utökade arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Som exempel på insatser som Sida stöder kan nämnas ett projekt i Uganda som riktar sig mot rehabilitering och hjälp till framför allt unga kvinnor som utnyttjats sexuellt eller som riskerar att hamna i prostitution och stödet till RFSU:s arbete i Zambia för att ge unga sexualundervisning i och utanför skolan. Sida håller även utbildningar för att motverka att svenskar som arbetar utomlands köper sexuella tjänster av prostituerade. Sida stöder i dag insatser för att bekämpa människohandel i Central- och Östeuropa inklusive Baltikum och Balkan, i Syd- och Sydostasien samt i Västafrika. För att det fortsatta arbetet mot människohandel ska få en mer långsiktig inriktning och institutionell förankring utarbetas på Utrikesdepartementet en strategi för hur människohandel ska bekämpas genom Sveriges utvecklingssamarbete.
Särskilt utsatta barn har under de senaste åren blivit alltmer uppmärksammade i Sveriges utvecklingssamarbete. I regeringsskrivelse 2001/02:186 Ett barnrättsperspektiv i internationellt utvecklingssamarbete är insatser för att förhindra sexuell exploatering av barn ett av de prioriterade områdena.
Sverige har inom ramen för EU:s regionala samarbete med Asien och Afrika tagit initiativ till att bekämpa människohandel. En handlingsplan mot människohandel antogs av ASEM:s utrikesministrar förra året. Sverige verkar nu för att denna genomförs och följs upp. På motsvarande vis har Sverige i dialogen mellan Afrika och EU lyft upp människohandel på den politiska agendan. Avsikten är att en handlingsplan ska antas vid nästa Afrika@Europatoppmöte i Lissabon våren 2003. I de här båda sammanhangen har Sveriges syn på prostitution lyfts fram.
Vad gäller prostitution råder inte någon samsyn internationellt. Sverige arbetar i biståndet med länder som inte fullt ut delar vår syn på prostitution eftersom vi annars saknar möjlighet att förbättra situationen för utsatta människor. Naturligtvis ska vi i dialogen med regeringar och med lokala aktörer fortsätta att lyfta fram frågan. Likaså försöker vi i våra kontakter med EU-länderna, andra givare och med internationella organisationer sprida vår svenska syn på prostitution och på så sätt väcka opinion.
Jag delar Ulla Hoffmanns uppfattning att den cynism som speglas i synen på prostitution inom bland annat vissa av EU:s medlemsländer är allvarlig och bör motarbetas av den svenska regeringen. Jag välkomnar också engagemanget från andra opinionsbildare, särskilt frivilligorganisationer. Jag och övriga berörda ministrar i regeringen kommer att fortsätta att ta upp den svenska synen på prostitution och tala för den svenska modellen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

