Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sex- och samlevnadsundervisningen

Skriftlig fråga 2003/04:647 av Schyman , Gudrun (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-01-29
Inlämnad
2004-01-29
Besvarad
2004-02-04
Svar anmält
2004-02-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 januari

Fråga 2003/04:647

 av Gudrun Schyman (v) till utbildningsminister Thomas Östros om sex- och samlevnadsundervisningen

Unga människor får i dag en rad budskap kring sexualitet utifrån bland annat tidningar, TV, böcker, pornografi och skolans sex- och samlevnadsundervisning. Biologi är det enda skolämnet som har ett obligatoriskt avsnitt om sex och samlevnad. Vid Södertörns högskola, genusvetenskap, har det just presenterats en kritisk ideologianalys av sex- och samlevnadskapitlen i högstadiets biologiböcker (Klara Dolk, B-uppsats den 7 januari 2004). Författarens slutsats är att böckerna inte utgår från den jämställdhetsideologi, som läroplanen föreskriver. Ibland ges en rent kränkande bild av homosexualitet och alltid framställs det som något som måste förklaras och definieras, till skillnad från heterosexualiteten som därmed framstår som naturlig. "Stoltheten och rätten att vara som man vill, är inget som anas i biologiböckernas beskrivningar", skriver författaren. "Avsnitten kring sexuell samlevnad är snarare ett uttryck för kulturella föreställningar om samlevnad, än (uttryck) för biologi." Författarens slutsats är att undervisningen om sex och samlevnad borde tas bort ur ämnet biologi. I stället skulle sex och samlevnad kunna göras till ett obligatoriskt inslag i andra ämnen, till exempel samhällskunskap, där värderingsfrågor kring samlevnad skulle kunna tas upp. Mot bakgrund av ovanstående har jag följande fråga till utbildningsminister Thomas Östros:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att "avbiologisera" sex- och samlevnadsundervisningen, så att den präglas av läroplanens utgångspunkter om jämställdhet och alla människors lika värde?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:647 besvarad av Thomas Östros

den 4 februari

Svar på fråga 2003/04:647 om sex- och samlevnadsundervisningen

Utbildningsminister Thomas Östros

Gudrun Schyman har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att "avbiologisera" sex- och samlevnadsundervisningen, så att den präglas av läroplanens utgångspunkter om jämställdhet och alla människors lika värde.

Sex- och samlevnadsundervisningen är ett ämnesövergripande kunskapsområde och rektor har enligt läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) ett särskilt ansvar för att dessa områden integreras i olika ämnen. I kursplanen för biologi finns mål om att eleven ska ha kunskaper om befruktning, sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta samt kunna föra diskussioner om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andra ståndpunkter och för olika samlevnadsformer. Efter synpunkter som framkommit i kvalitetsgranskningen av skolornas sex- och samlevnadsundervisning infördes från hösten 2000 i kursplanen i de samhällsorienterande ämnena att det ingår att diskutera och reflektera över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. I ändringen ingår också att kunskapsområdet ska behandla samlevnad och relationer, människosyn och språkbruk så att möjligheten att diskutera värdefrågor i detta sammanhang utnyttjas.

I många skolor tas sex- och samlevnadsfrågor upp i flera ämnen som biologi, samhällskunskap, svenska och religion. Jag vill alltså påstå att "avbiologiseringen" redan börjat. Skolverkets kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen visade att rektors styrning och samordning är avgörande för att alla elever ska få tillgång till en bra och varierad undervisning. Det fanns dock stora kvalitetsskillnader mellan och inom skolor vilket hängde samman med bristande styrning. Skolverket har med anledning av detta gjort ett material, Min uppgift är att knyta ihop det, riktat till rektorer för att inspirera och stödja skolans arbete med grundläggande värden och de ämnesövergripande kunskapsområdena. De genomförde också hösten 2002 som ett led i skolpersonalens kompetensutveckling en nationell konferens om sex och samlevnad i samverkan med Folkhälsoinstitutet, RFSU och några landsting.

Kvaliteten på biologböcker är främst en fråga för förlagen men det är naturligtvis anmärkningsvärt om de speglar en förlegad bild av området. Jag kan inte uttala mig om i vilken utsträckning dessa böcker verkligen används i sex- och samlevnadsundervisningen eftersom det är skolorna själva som fattar beslut om detta. Men jag vet att skolorna använder andra läromedel om samlevnad som ger en mer aktuell bild, skönlitteratur används också för att belysa detta kunskapsområde. Skolorna har ofta temaveckor och på gymnasiet ingår samlevnadsundervisningen i kurser om livskunskap.

Myndigheten för skolutveckling genomför nu en fallstudie av de ämnesövergripande kunskapsområdena där sex- och samlevnadsundervisning ingår. Den kommer att redovisas under våren 2004. Myndigheten har också presenterat erfarenheter från skolornas jämställdhetsarbete i skriften Hur är det ställt? Tack, ojämt och en annan skrift om hur man kan reflektera över frågor om kön, makt och etnicitet i skriften Starkare än du tror.

Den refererade uppsatsens slutsats att sex och samlevnad bör ingå i samhällskunskap och diskussionen om de grundläggande värdena är alltså redan verklighet. Detta betyder inte att sex- och samlevnadsundervisningen inte kan förbättras utan det återstår ännu mycket att göra inom detta område. Som ett underlag för fortsatt utveckling av kunskapsområdet ser jag fram emot den studie som Myndigheten för skolutveckling kommer att publicera under våren.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.