sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Skriftlig fråga 1999/2000:754 av Larsson, Ewa (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-24
Anmäld
2000-04-04
Besvarad
2000-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 mars

Fråga 1999/2000:754

av Ewa Larsson (mp) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Kravet på en förbättrad sex- och samlevnadsundervisning har förstärkts under den senaste tidens debatt kring pornografi och gruppvåldtäkter. Att anta att vi slipper våldtäkter, sexuella övergrepp och förtryckande könsroller enbart genom en bättre sex- och samlevnadsundervisning är naivt. Dock ger den goda och välbehövliga redskap för att diskutera och hantera de konflikter som uppstår i kölvattnet av ett alltmer segregerat samhälle där kvinnor och män alltjämt tilldelas olika roller och bilden av unga kvinnor och män i medier har blivit än mer sexualiserad.

I Sverige har vi haft obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning sedan 1955, och alla elever i den svenska grundskolan får i dag undervisning i ämnet. Dock visar den inspektionsstudie som genomfördes av Skolverket hösten 1999 att variationen var stor i fråga om hur skolan handhar sex- och samlevnadsundervisningen. Det finns eldsjälar som gör ett mycket bra arbete, men också skolor där undervisningen i ämnet är i stort sett obefintlig eller näst intill. Av dessa 50 grundskolor tillhandahåller endast ett fåtal en rik och varierad sexualundervisning för samtliga klasser.

Trots att sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatoriskt i 45 år ingår det inte som ämne på lärarhögskolan. Mot den bakgrunden gör Sveriges lärare ändå ett arbete långt över förväntan.

Avser skolministern verka för att det ges en mer jämställd utbildning inom sex och samlevnad i våra skolor t.ex. genom att göra ämnet obligatoriskt på lärarutbildningen?

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.