sena aborter

Skriftlig fråga 1999/2000:919 av Skånberg, Tuve (kd)

den 11 maj

Fråga 1999/2000:919

av Tuve Skånberg (kd) till socialminister Lars Engqvist om sena aborter

I The Times den 11 april i år kunde man läsa om hur ett mellan 21 och 22 veckor gammalt foster levt i ungefär 80 minuter efter en sen abort, som utförts vid ett sjukhus i Australien. Sjuksköterskan som tjänstgjorde vid aborten kunde bara "täcka över det, göra det så bekvämt som möjligt och vänta på att fostret skulle dö". Tidningen belyste även ett liknande fall i England där ett foster med Downs syndrom, vid 22 fullgångna graviditetsveckor, aborterats och levt två timmar efter aborten. Även i Sverige har berättats om aborterade foster som "kved och kippade efter andan" såsom gynekologen Anna Hammarström rapporterade händer även i Sverige vid sena aborter (DN Debatt den 12 juni 1998). Risken vid aborter i 21:a och 22:a graviditetsveckan är att gränsen för livsduglighet har passerats och att man närmar sig den tidpunkt då barn verkligen har räddats till livet vid prematura förlossningar. Ytterligare en risk är att man utför aborter av barn (enligt Världshälsoorganisationens definition av ordet), detta inte minst med tanke på att felmarginalen för att fastställa hur långt graviditeten fortskridit vid denna tidpunkt i graviditeten är plus minus två veckor.

Vid en interpellationsdebatt den 21 maj 1999 där jag aktualiserade denna fråga, ville socialminister Lars Engqvist vänta med att besvara frågan om att sänka den övre gränsen för sena aborter. Socialministern "erfor" att Statens medicinsk-etiska råd (SMER) vid ett sammanträde "beslutat att ta upp frågan om definition av foster och barn till förnyad diskussion".

Är socialministern beredd att pröva frågan om de sena aborterna?