semesterlön

Skriftlig fråga 1997/98:887 av Knutson, Göthe (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-06-22
Anmäld
1998-06-29
Besvarad
1998-07-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:887 av Göthe Knutson (m) till arbetsmarknadsministern om semesterlön

Finns det klara regler när det gäller arbetsgivaransvar för semesterlön åt dem som blivit lediga för att delta i det s.k. kunskapslyftet? I så fall bör dessa klarläggas. Det som framkommit de senaste dagarna torde starkt ifrågasättas.

Det är en kvinnlig företagare i Karlstad som begärt besked när två av hennes anställda kommit med i det s.k. kunskapslyftet och medfört att arbetsgivaren, som har bageri- och kaférörelse, anställt två ersättare. Efter massor av telefonsamtal åt olika håll för att få veta regler för semesterersättning har beskedet till sist blivit att arbetsgivaren även skall betala för de två som fått ledigt för kunskapslyftet.

Arbetsgivaren säger till NWT-reportern att hon självfallet betalar semesterlön till dem som arbetar, men hennes rörelse har absolut inte råd att dessutom betala ca 20 000 kr även för dem som är långtidslediga för studier.

På Utbildningsdepartementet hävdar man att arbetsgivaren skall betala även för de tjänstlediga.

Vilka uppgörelser har träffats med arbetsgivarorganisationer och/eller företag kring dessa dyrbara kostnader för företag och i synnerhet mindre företag som inte har råd?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:887 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:887 om semesterlön
    Statsrådet Ulrica Messing

Göthe Knutson har frågat arbetsmarknadsministern om vilka uppgörelser som har träffats med arbetsgivarorganisationer och/eller företag kring dyrbara kostnader för semesterlönegrundande frånvaro för företagen, i synnerhet för mindre företag som inte har råd.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Regler om semesterlön finns i semesterlagen (1977:480). En arbetstagare tjänar som huvudregel in semesterlön under den tid han eller hon arbetar hos arbetsgivaren. Utgångspunkten vid beräkning av semesterlön är att frånvarodagar inte ger rätt till semesterlön. Från denna regel finns vissa undantag.

Viss frånvaro är sålunda semesterlönegrundande. Exempel på semesterlönegrundande frånvaro är sjukfrånvaro, föräldraledighet, ledighet för närståendevård och ledighet för studier i vissa fall. För att frånvaro för studier skall vara semesterlönegrundande gäller att den frånvarande arbetstagaren får korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), särskilt utbildningsbidrag eller ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) eller att utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor. Det gäller dock en begränsning på så sätt att endast 180 dagar under ett intjänandeår är semesterlönegrundande vid studieledighet.

År 1991 tillkallade dåvarande chefen för Arbetsmarknadsdepartementet en särskild utredare med uppdrag att bl.a. se över semesterlagens regler för små företags kostnader för de anställdas semesterlönegrundande frånvaro. En kartläggning som utredningen genomförde visade att de små företagens kostnader för semesterlönegrundande frånvaro inte var oproportionerligt stora. Enskilda små företag kunde dock drabbas hårt av kostnader som de inte haft anledning att förutse. Utredningen föreslog att det skulle införas en möjlighet för små företag att teckna en semesterlöneförsäkring. Förslaget remitterades till bl.a. arbetsgivarorganisationerna Svenska Arbetsgivareföreningen och Företagarnas Riksorganisation.

År 1993 infördes lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader. Vissa småföretagare har därmed fått möjlighet att teckna en försäkring hos försäkringskassan mot kostnader för semesterlön som förorsakats av semesterlönegrundande frånvaro.

Regeringen planerar inte att nu göra någon ny översyn av reglerna om semesterlönegrundande frånvaro.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.