sekretessbelagda uppgifter
Skriftlig fråga 2000/01:31 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-10-03
- Anmäld
- 2000-10-10
- Besvarad
- 2000-10-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:31
av Inger René (m) till statsrådet Britta Lejon om sekretessbelagda uppgifterDe senaste veckorna har medier informerat om att sekretessbelagda personuppgifter har lämnats ut till obehöriga personer. Det har gällt kvinnor som fått sin identitet skyddad för att på det sättet inte kunna uppsökas av en/sin våldsbenägna man. Det har också gällt människor som för att undkomma våld från nazisympatisörer fått skyddad identitet. I dessa fall rör det sig om människor som medvetet på olika sätt söker sig igenom systemet för att nå sitt mål @ kvinnan eller journalisten. Men det har också rört sig om rent slarv från registerhållarens sida.
När dessa personuppgifter lämnas ut vållar det stor skada i form av mänskligt lidande och också av ekonomisk karaktär.
Människors tilltro till myndigheterna och deras förmåga att skydda uppgifter om dem undergrävs.
Vilka åtgärder avser demokratiministern vidta för att sekretessbelagda personuppgifter inte ska lämnas ut?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:31 besvarad av statsrådet Britta Lejon
Svar på fråga 2000/01:31 om sekretessbelagda uppgifter
Statsrådet Britta Lejon
Inger René har frågat vilka åtgärder jag tänker vidta för att sekretessbelagda personuppgifter inte ska lämnas ut.
Först vill jag påpeka att det är straffbart att obehörigen röja uppgifter som är sekretessbelagda. Förundersökning har inletts mot en tjänsteman som är misstänkt för att ha gjort sig skyldig till brott vid utlämnade av sekretessbelagda uppgifter vid försäkringskassan i Göteborg. Vidare har Datainspektionen vidtagit vissa åtgärder med anledning av händelsen. Även Riksförsäkringsverket (RFV) har agerat. RFV ser bl.a. över rutinerna vid handläggningen av skyddade uppgifter.
Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i den svenska rättsordningen. Den kanske mest betydelsefulla formen av offentlighet är den s.k. handlingsoffentligheten som ger i princip alla, svenska medborgare och utlänningar, en rätt att ta del av de allmänna handlingar som finns hos myndigheterna i syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning.
Svensk förvaltning är sålunda präglad av en långtgående rätt för den enskilde att ta del av information. Emellertid finns också ett starkt skydd för de uppgifter som av olika anledningar är hemliga, t.ex. uppgifter som är knutna till människor som är i behov av särskilt skydd. Det är en självklarhet att uppgifter där skyddsintresset är starkt har en mycket begränsad spridning hos myndigheten och att särskild behörighet krävs för att befatta sig med dem.
Den svenska förvaltningen kännetecknas vidare av att arbetet utförs av många specialiserade och självständiga verkställande myndigheter. Ansvaret för samhällets service och beslutsfattande är fördelat på många olika offentliga organ. I syfte att öka statstjänstemännens kunskaper, och åstadkomma en effektiv och rättssäker statsförvaltning, som har medborgarnas fulla förtroende, har regeringen nyligen beslutat om ett handlingsprogram för statsförvaltningen En förvaltning i demokratins tjänst. Regeringen redovisade i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) riktlinjer för och kraven på den framtida statliga förvaltningen. Propositionen antogs av en enig riksdag. Regeringens mål är att den svenska statsförvaltningen ska, med höga krav på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati, vara tillgänglig och tillmötesgående och därigenom vinna medborgarnas fulla förtroende. För att offentlighetsprincipen ska fungera i praktiken måste arbetsgivare och anställda inom det allmännas verksamhet veta var gränserna för tjänstemännens yttrande- och meddelarfrihet går. De måste alltså ha goda kunskaper om de lagar och förordningar som reglerar offentlighet och sekretess.
För att förbättra myndigheternas tillämpning av offentlighets- och sekretessfrågor lät jag i maj i år inrätta ett offentlighetsråd inom Justitiedepartement. Syftet är primärt att öka öppenheten inom den offentliga sektorn. Offentlighetsrådet har emellertid även i uppdrag att bl.a. inventera arbetsrutinerna hos myndigheter vid utlämnande av handlingar och att öka chefers och anställdas kunskaper om bl.a. sekretesslagstiftningen. Det kan inte accepteras att sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till obehöriga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.