segdragna lantbruksutbetalningar
Skriftlig fråga 2002/03:336 av Widegren, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-12-18
- Inlämnad
- 2002-12-18
- Besvarad
- 2003-01-02
- Besvarad
- 2003-01-13
- Svar anmält
- 2003-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 december
Fråga 2002/03:336
av Cecilia Widegren (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om segdragna lantbruksutbetalningarSedan Sveriges inträde i EU är lantbruket åter i hög grad beroende av bidrag. Oavsett vad man tycker om detta är det något som Sveriges lantbrukare har fått anpassa sig till.
En förutsättning för att lantbrukarna ska kunna arbeta under någorlunda omständigheter i dagens system är en möjlighet att i förhand veta när bidragen kommer. Till stöd för detta har Jordbruksverket satt upp en utbetalningsplan.
Tyvärr fungerar systemet dåligt. Flera lantbrukare jag har varit i kontakt med vittnar om att Jordbruksverkets plan stämmer illa med verkligheten. Däremot är punktligheten god vad gäller beskattningen; det är inte ovanligt att lantbrukarna får betala skatt på bidrag som kommer först ett halvår senare.
Lättjan i systemet gör det omöjligt för lantbrukarna att få den ekonomiska kontroll över verksamheten de behöver. Därför borde målsättningarna avskaffas till förmån för ett system med förpliktigande datumangivelser för bidragsutbetalningarna.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta i syfte att skärpa reglerna kring bidragsutbetalningarna?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:336 besvarad av Ann-Christin Nykvist
den 13 januari
Svar på fråga 2002/03:336 om segdragna lantbruksutbetalningar
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att skärpa reglerna kring bidragsutbetalningarna.
Det finns i dag olika regler kring utbetalningen av EU-stöd och ersättningar till jordbruket som Sverige måste rätta sig efter. För miljöstöden gäller i princip endast att utbetalningen till brukaren ska ske inom en viss budgetperiod. För djur- och arealstöd finns det specifika datum då stöden måste ha betalats ut. För exempelvis arealstöd måste Sverige betala ut minst 96 % av den totala stödsumman innan sista januari för att undvika ekonomiska sanktioner från EU. I jämförelse med andra EU-länder följer Sverige de fastlagda utbetalningstillfällena väl och har ännu aldrig sanktionerats för någon sen stödutbetalning.
Statens jordbruksverk upprättar varje år en utbetalningsplan med preliminära datum när jordbrukarna tidigast kan erhålla sina stöd. För arealstöd angavs exempelvis den 30 december. Av de ca 55 000 brukare som är berättigade till arealstöd var det endast knappt 400 brukare som inte erhöll något stöd den 30 december. För flera av miljöstöden finns det i utbetalningsplanen även angivet ett andra utbetalningstillfälle i de fall som brukarens ansökan inte var godkänd för utbetalning vid det första utbetalningstillfället. I de flesta fall (70@99 % beroende på stödform) erhåller brukarna stödet vid det första utbetalningstillfället.
Den enskilt viktigaste faktorn för en tidig utbetalning av EU-stöden är att stödansökningarna är korrekt ifyllda. Som brukare kan man därför i viss mån påverka möjligheten för att erhålla stödet vid Jordbruksverkets första utbetalningstillfälle genom att anstränga sig för att lämna in en helt korrekt ansökan.
När det gäller beskattningen av stöden är en grundregel att brukaren i princip bör ta upp ett stöd till beskattning när denne erhåller ett beslut om utbetalning. Ett beslut från länsstyrelsen om utbetalning följs av en utbetalning från Jordbruksverket om inte Jordbruksverket upphäver beslutet vilket kan ske i enstaka fall. Det borde därför vara ovanligt att en lantbrukare betalar skatt på bidrag som brukaren erhåller först ett halvår senare. Det kan dock råda oklarheter om hur man ska beskatta stöd som man ansökt om men ännu inte erhållit. I dessa fall bör brukarna vända sig till skattemyndigheten för att sådana fall som Cecilia Widegren refererar till ska kunna undvikas.
På grund av kraven i EU:s regelverk om att fullständiga kontroller ska ha genomförts innan en utbetalning sker skulle en eventuell förpliktigande datumangivelse på individnivå komma att hamna sent på säsongen. Därmed blir en sådan förpliktelse av mindre intresse. Jordbruksverkets och länsstyrelsernas pågående arbete att förbättra administrationen bör dock kunna leda till att utbetalningen av vissa stöd framöver kan ske tidigare än vad som skedde föregående och detta år.
En projektgrupp vid Jordbruksverket utreder även möjligheterna att ge bättre information på individnivå om när pengarna kan betalas ut, om utbetalningar av flera stöd kan samlas ihop i större utsträckning och om utbetalningshanteringen över huvud taget kan göras snabbare och effektivare.
Mot bakgrund av det som sagts ovan avser jag inte att vidta några särskilda åtgärder för att skärpa reglerna kring bidragsutbetalningarna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.