Schengenavtalet
Skriftlig fråga 1997/98:430 av Andreasson, Kia (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-02-11
- Anmäld
- 1998-02-16
- Besvarad
- 1998-02-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Till skillnad mot hur Amsterdamfördraget behandlas i Sverige ges det danska folket möjlighet att säga sitt i en folkomröstning. Säger Danmark nej till Amsterdamavtalet, och därmed till Schengensamarbetet, finns inga garantier för att den nordiska passunionen kan bevaras om Sverige samtidigt väljer att ansluta sig till Schengen. EU:s yttergräns skulle i vilket fall gå genom Öresund. Från regeringens sida har hela tiden hävdats att ett bevarande av den nordiska passfriheten är en förutsättning för att Sverige skall ingå Schengenavtalet. Min fråga till justitieministern är därför:
Kommer Sverige avstå från Schengensamarbetet om Danmark säger nej i folkomröstningen?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:430 besvarad av , ()
- Justitieminister Laila Freivalds
Kia Andreasson har frågat mig om Sverige kommer att avstå från Schengensamarbetet om Danmark säger nej i folkomröstningen.
Först vill jag påminna om att avtalet mellan de nuvarande Schengenstaterna och Danmark om Danmarks anslutning till Schengensamarbetet godkändes för ratificering av det danska folketinget redan förra året. Som bekant behandlar riksdagen för närvarande regeringens förslag om ratificering av motsvarande avtal när det gäller Sveriges anslutning.
Den danska folkomröstningen den 28 maj i år rör frågan om Danmark skall säga ja eller nej till Amsterdamfördraget, dvs. om Danmark skall ratificera Amsterdamfördraget eller ej. Däremot rör folkomröstningen inte frågan om Danmark skall säga ja eller nej till Schengensamarbetet, vilket Kia Andreasson utgår från i sin fråga. Möjligen skulle man kunna säga att ett danskt nej till Amsterdamfördraget innebär att Danmark säger nej till att Schengensamarbetet införlivas i EU.
Enligt Amsterdamfördraget skall det nuvarande Schengensamarbetet införlivas i EU i och med att Amsterdamfördraget träder i kraft. Detta innebär att samarbetet i dess nuvarande form försvinner. I stället kommer de frågor som samarbetet omfattar att behandlas inom ramen för det sedvanliga samarbetet i EU - i såväl första som tredje pelaren - och de kommer att behandlas i enlighet med de bestämmelser som för dessa samarbetsområden finns i EU:s fördrag. Norges och Islands fortsatta deltagande i samarbetet på dessa områden skall regleras i särskilda samarbetsavtal.
Om Danmark inte ratificerar Amsterdamfördraget, kan fördraget naturligtvis inte träda i kraft - lika litet som det kan göra det om någon annan medlemsstat inte ratificerar fördraget. I så fall kommer inte heller Schengensamarbetet att införlivas i EU. I stället fortsätter Schengensamarbetet i sin nuvarande form. Och - som jag nämnde inledningsvis - sin anslutning till det samarbetet har ju Danmark redan godkänt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.