Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Schengen

Skriftlig fråga 2000/01:34 av Runegrund, Rosita (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-10-03
Anmäld
2000-10-10
Besvarad
2000-10-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 oktober

Fråga 2000/01:34

 av Rosita Runegrund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om Schengen

Genom Amsterdamfördraget införlivades, enligt ett särskilt protokoll, Schengensamarbetet i EU. I Schengenkonventionen slås den grundläggande principen fast att de inre gränserna får passeras utan att någon personkontroll genomförs. Konventionen innehåller också bestämmelser om en enhetlig yttre gränskontroll, fördjupat polissamarbete, harmoniserad viseringspolitik och samarbete om narkotikabekämpning. Sverige kommer under våren att träda in i Schengensamarbetet.

Det är mycket som talar för att antalet asylsökande kommer att öka när avtalet träder i kraft. Detta kommer att ianspråkta större resurser hos såväl Migrationsverket som Tullen.

Detta skriver Migrationsverkets generaldirektör Lena Häll Eriksson i en promemoria till regeringen. I promemorian påpekas också att det kommer att krävas mer polisövervakning efter ett inträde i Schengen.

Avser statsrådet att verka för att den svenska gränskontrollen, med bl.a. kapaciteten att behandla asylärenden, förstärks i samband med att Sverige går med i Schengen?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:34 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 25 oktober

Svar på fråga 2000/01:34 om Schengen

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Rosita Runegrund har frågat utrikesministern om hon avser att verka för att den svenska gränskontrollen, med bl.a. kapacitet att behandla asylärenden, förstärks i samband med att Sverige går med i Schengen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Ett viktigt led i den demokratiska utvecklingen i Europa är att människor ges möjlighet att fritt röra sig mellan länderna. Redan på femtiotalet togs passtvånget bort mellan de nordiska staterna. Demokratiseringen i östra Europa innebar att människor kunde börja resa på ett sätt som vi bara några år tidigare inte kunnat drömma om. Rätten till fri rörlighet är en av EU:s grundläggande rättigheter.

Schengensamarbetet innebär i korthet att Norge, Island och EU-länderna, utom Storbritannien och Irland, bildar ett gemensamt kontrollområde. Personer som vistas inom området ska kunna röra sig fritt. Någon personkontroll vid passerandet av en inre gräns ska inte äga rum. För att inte denna fria rörlighet för personer ska leda till ökad gränsöverskridande brottslighet och illegal invandring förbinder sig staterna att för varandras räkning kontrollera sina yttre gränser enligt gemensamma normer. På det polisiära och det rättsliga området inrättas samarbete mellan staterna. Sverige och de övriga nordiska länderna planerar att delta operativt i samarbetet fr.o.m. mars nästa år.

Med ledning av erfarenheterna i länder som nu deltar i Schengensamarbetet, kan vårt operativa deltagande antas medföra att antalet asylsökande ökar. Minskningen av antalet asylsökande under förra året får därför bedömas som tillfällig. Vi måste också vara klara över att slopad personkontroll vid de inre gränserna gör det lättare för organisatörer av människosmuggling och kvinnohandel att agera inom Schengenområdet, när man väl befinner sig innanför den yttre gränsen. Det är därför viktigt att personkontrollen vid såväl den yttre gränsen som utlänningskontrollen inne i landet fungerar väl.

Reformarbetet med att utveckla Migrationsverkets roll som central utlänningsmyndighet fortsätter. I rollen ligger att verket ska uppmärksamma problem och möjligheter på hela det migrationspolitiska fältet och aktivt söka samarbete med andra myndigheter, däribland polisen som är huvudansvarig för personkontrollen vid Sveriges gränser.

Inre utlänningskontroll utförs i enlighet med den bedömning myndigheterna gör av när, var och i vilken omfattning det finns behov av kontroller. För den kontroll som polisen, och i vissa fall Kustbevakningen, ska utföra finns en sådan bedömning i den nationella handlingsplan som Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen har utarbetat. Bedömningen förefaller vara väl avvägd med utgångspunkt i Schengenregelverkets förbud mot förtäckt gränskontroll och de förutsättningar svensk rätt ger för att utföra inre utlänningskontroll. Det är naturligtvis angeläget att myndigheterna genomför kontrollerna effektivt och i samverkan. Vägledande för arbetet är att kraven på rättssäkerhet och en human behandling av människor beaktas. Lagrådet har så sent som i januari i år, med hänvisning till regeringsformens diskrimineringsförbud, avstyrkt ett förslag om utökade möjligheter att genomföra inre utlänningskontroll.

Personkontrollen vid den yttre gränsen kommer att förstärkas. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2001 att polisens resurser fram till år 2002 ska öka med 1,25 miljarder kronor. Bland de områden som de ökade resurserna ska användas till nämns gränskontrollen.

För att Migrationsverket ska kunna upprätthålla sina mål avseende handläggningstider föreslår regeringen i budgetpropositionen att Migrationsverkets förvaltningsanslag räknas upp med 24 miljoner kronor.

Förutsättningarna är således goda för att polisen, Migrationsverket och övriga berörda myndigheter ska kunna fullgöra sina åligganden. Regeringen kommer dock fortsatt att följa utvecklingen uppmärksamt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.