Schablonmässig produktivitetsberäkning
Skriftlig fråga 2006/07:1297 av Andersson, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-06-01
- Inlämnad
- 2007-06-01
- Besvarad
- 2007-06-07
- Svar anmält
- 2007-06-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 juni
Fråga
2006/07:1297 Schablonmässig produktivitetsberäkning
av Ulla Andersson (v)
till finansminister Anders Borg (m)
Den modell som används för att räkna fram ett arbetskostnadsindex baseras på löneutvecklingen för tjänstemän i den konkurrensutsatta tjänstesektorn korrigerad för ett genomsnitt av produktivitetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn. För omräkningen av löner är det index som använts 0,78 procent för 2008 (AKI på 2,88 procent minus produktivitetsavdrag: 2,10 procent). Avtalen på arbetsmarkanden har hittills legat på lite drygt 3 procent per år. Risken är att berättigade lönekrav från de fackliga organisationerna kommer att mötas med hot om uppsägningar från arbetsgivarsidan. Men det är alltså den låga uppräkningen av myndigheternas anslag som är problemet och inte de anställdas lönekrav.
Det bör vara rimligt att problematisera en schablonmässig produktivitetsberäkning som inte tar hänsyn till att statliga tjänster många gånger grundligt skiljer sig från arbeten i privat tjänstesektor. Myndighetsutövning kan och bör inte ”effektiviseras” längs samma linjer som exempelvis telefonförsäljning.
Ytterligare nedskärningar riskerar att kraftigt försämra servicen till medborgarna i några av våra viktigaste samhällsinstitutioner. Det kommer utan tvekan att undergräva allmänhetens förtroende för den offentliga servicen, tilltron till välfärdssamhället och demokratin.
Utifrån ovanstående vill jag fråga finansministern följande:
Konsekvenserna av den framräkningsmodell som används är nu tydliga – avser finansministern därför att se över eller byta modell för att kompensera myndigheterna i höst?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1297 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2006/07:1297 Schablonmässig produktivitetsberäkning
Finansminister Anders Borg
Ulla Andersson har frågat mig om jag avser att se över eller byta modell för att i höst kompensera myndigheterna för löneökningar?
Den metod för pris- och löneomräkning som används för de statliga myndigheterna är en viktig förutsättning för att skapa de stabila förutsättningar som krävs för den långtgående delegeringen av arbetsgivaransvar och befogenheter till myndighetscheferna.
Som det påpekas i frågan justeras det löneindex som används för löneomräkningen med ett genomsnitt av produktivitetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn. Det har varit en viktig tanke med modellen för pris- och löneomräkning att den ska hjälpa till att skapa likvärdiga förutsättningar för den statliga verksamheten som för den privata. För det behövs det ett produktivitetsutvecklingstryck i den statliga sektorn som motsvarar det i den privata tjänstesektorn.
Vidare är det min bedömning att vi genom pris- och löneomräkningssystemet har kunnat begränsa den statliga konsumtionens ökning. Bland ekonomer används uttrycket Baumol´s cost disease, som innebär att i en arbetskraftsintensiv verksamhet med låg produktivitetsutveckling kommer den relativa kostnaden att öka och därmed dess andel av bnp. Genom produktivitetsavdraget i uppräkningen av anslagen till myndigheterna verkar detta ha kunnat undvikas i Sverige. Myndigheterna visar förmåga till omställning och bedriver sin verksamhet med hög kvalitet. Samtidigt förbättrar de såväl effektiviteten som produktiviteten i sina verksamheter.
Min uppfattning är att metoden för pris- och löneomräkningen i stort fungerar bra. Metoden utvärderades 2002 varvid det index avseende arbetskraftskostnadsutvecklingen för arbetare och tjänstemän i tillverkningsindustrin som används vid den årliga omräkningen av myndigheternas anslag för förvaltningsändamål ändrades så att det från och med omräkningen för 2006 avser arbetskraftskostnadsutvecklingen för tjänstemän. Vid den årliga pris- och löneomräkningen bör produktivitetsavdraget även fortsättningsvis baseras på produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn mätt som ett tioårigt glidande medelvärde. Detta avrapporterades till riksdagen så sent som i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/2005:1, utg.omr. 2, avsnitt 7.4).
Jag har därför för närvarande ingen avsikt att se över eller byta modell för att kompensera myndigheterna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.