Schablonersättningen
Skriftlig fråga 2019/20:836 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-29
- Överlämnad
- 2020-01-30
- Anmäld
- 2020-01-31
- Svarsdatum
- 2020-02-05
- Besvarad
- 2020-02-05
- Sista svarsdatum
- 2020-02-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I november 2019 ställde jag en skriftlig fråga till socialminister Lena Hallengren gällande schablonersättning. Ministern svarade glädjande nog att det för henne är viktigt att säkerställa att den insats som ges är av god kvalitet och att hon därför noga följer utvecklingen av hur schablonersättningens nivå påverkar förutsättningen för assistansanordnarna.
Jag lyfte i min frågeställning 2019 det faktum att nuvarande uppräkningstakt av schablonen är ohållbar och att många assistansanordnare redan tvingats göra neddragningar på grund av den tuffa ekonomiska situationen.
Ministern skrev i sitt svar att ”assistansbolag ska ha rimliga förutsättningar att bedriva verksamhet med en god arbetsmiljö för assistenter vilket borgar för god kvalitet i den assistans som utförs.”
Nu har regeringens särskilda utredare lämnat utredningen om översyn av yrket personlig assistent (S 2018:08) till regeringen. Utredningen bedömer att regeringen bör väga in att beslut om nivån på uppräkning av schablonersättningen kan få negativa konsekvenser för assistenternas villkor. I utredningen konstateras också att om assistansanordnarna inte får kompensation för ökade priser under en längre tid finns det också en risk för att kvaliteten i den personliga assistansen urholkas.
Nu varnar således både assistansanordnare och den utredning som lämnats till regeringen för negativa konsekvenser för assistenters villkor och risk för sämre kvalitet i den personliga assistansen om inte nivån på uppräkning av schablonersättningen följer kostnadsutvecklingen.
Utredningen lyfter också upp frågor som bland annat kollektivavtalsliknande villkor och förändrat sjuklöneansvar, frågor som jag menar inte är genomförbara utan en höjning av schablonen.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur tänker ministern agera för att nivån på uppräkning av schablonersättningen inte ska få negativa konsekvenser för assistenternas villkor?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:836 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2019/20:836: av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Schablonersättningen
Carina Ståhl Herrstedt har frågat mig hur jag tänker agera för att nivån på uppräkning av schablonersättningen inte ska få negativa konsekvenser för assistenternas villkor.
Nivån på schablonersättningen är av betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten och inte minst för att ge trygghet för den som behöver insatsen personlig assistans.
Jag är glad att regeringen genom utredningen om en översyn av yrket personlig assistans (S 2018:08) fått ett betänkande som beskriver personlig assistenters arbetsförhållanden när det gäller arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det pågår ett beredningsarbete i Regeringskansliet och det är därför för tidigt för mig att uttala mig på vilket sätt förslagen kommer att hanteras.
Enligt bestämmelser i socialförsäkringsbalken ska de eller det belopp som assistansersättningen lämnas med för varje år bestämmas som schablonbelopp. Beloppet beräknas med ledning av de uppskattade kostnaderna för att få assistans.
I enlighet med bestämmelserna inhämtar regeringen därför underlag för att beräkna ett schablonbelopp som ska vara på en nivå som ger rimliga förutsättningar att bedriva assistansverksamhet. I budgetpropositionen aviserar regeringen förslag till schablonbelopp för kommande år.
Jag tycker det är en bra ordning. Jag och regeringen tänker också fortsatt agera för att säkerställa att personlig assistans och assistansersättning är av god kvalitet.
Stockholm den 5 februari 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.