schablonersättning till dagstidningars tal/radiotidningar
Skriftlig fråga 2000/01:434 av Norlander, Göran (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-12-13
- Besvarad
- 2000-12-20
- Anmäld
- 2001-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:434
av Göran Norlander (s) till kulturminister Marita Ulvskog om schablonersättning till dagstidningars tal- eller radiotidningarDen 1 juli 2000 fastställdes schablonersättningar för utgivning av tal- eller radiotidningar att gälla t o m år 2002. Denna ersättning innehåller ingen uppräkning av lönerna för denna period. Många av de mindre tidningarna har svårt i dag att få ekonomin att gå ihop och utan utrymme för löneökningar kommer det att bli ännu svårare att få resurser över till marknadsföring av radiotidningar.
Jag vill fråga kulturministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att underlätta utgivning av mindre tidningars tal- eller radiotidningar.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:434 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
Svar på fråga 2000/01:434 om schablonersättning till dagstidningars tal- eller radiotidningar
Kulturminister Marita Ulvskog
Göran Nordlander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta utgivning av mindre tidningars tal- eller radiotidningar.
Frågan har ställts mot bakgrund av att Taltidningsnämnden vid fastställande av schablonersättningar för kommande år inte har tagit hänsyn till löneökningar vilket gör det ännu svårare för många mindre tidningar att få resurser över till marknadsföring av radiotidningar.
Taltidningsnämnden har beslutat om schablonersättning för år 2000 respektive 2001. Beslut om ersättning för år 2002 fattas först i slutet av år 2001.
Den nya ersättningsmodellen för taltidningsutgivning infördes i syfte att ge bättre kontroll över statens utgifter. Den nettokostnadsmodell som gällde tidigare skapade inte tillräckliga motiv för tidningsföretagen att begränsa sina kostnader. En konsekvens var bl.a. att personalkostnaderna skilde upp till 40 % mellan olika tidningsföretag med samma utgivningsfrekvens.
Den nya modellen innebär att Taltidningsnämnden ska besluta om stödnivåerna till radio- och kassettidningar inom ramen för anslaget. Vid bestämmande av stödets storlek ska nämnden beakta skillnader mellan olika tidningar avseende t.ex. utgivningsfrekvens och utgivningsort. Nämnden kan vidare medge undantag från schablonen om det finns synnerliga skäl.
Regeringen har i regleringsbrevet för år 2000 givit Taltidningsnämnden i uppdrag att följa upp den nya ersättningsmodellen för taltidningsutgivning. En sådan uppföljning ska bl.a. beakta kvalitetsaspekter, effekter av den ändrade ersättningsmodellen för olika tidningskategorier, samt utvecklingen för de olika kostnadsposterna. En bedömning av den nya ersättningsmodellens ändamålsenlighet ska också ingå i uppföljningen. Särskilt ska de eventuella fall uppmärksammas där den förändrade ersättningsmodellen leder till att en taltidning får svårigheter att fortsätta utgivningen. Uppdraget ska redovisas i särskilda skrivelser till regeringen den 30 april 2001, 2002 respektive 2003.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.