Sävsjö kommun och utjämningsbidraget
Skriftlig fråga 2005/06:2037 av Andersson, Magdalena (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-08-18
- Besvarad
- 2006-08-28
- Besvarad
- 2006-09-01
- Anmäld
- 2006-10-02
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:2037 av Magdalena Andersson (m) till statsrådet Sven-Erik Österberg (s)
Sävsjö kommun och utjämningsbidraget
I Sävsjö kommun finns en stor verksamhet inom LSS-området. Mycket stor i förhållande till Sävsjös folkmängd. Till stor del beror detta på att det funnits ett flertal vårdhem i kommunen, där andra kommuner placerat vårdbehövande personer.
Den placerande kommunen var tidigare ansvarig för kostnaderna för vårdtagare, oavsett var de fick sina insatser, något som ändrades i samband med att utjämningssystemet inom LSS infördes 2004. För Sävsjö kommun innebar detta att man för åren 2002 och 2004 förlorade utjämningsbidrag med ca 5,5 miljoner kronor.
LSS-utjämningskommittén har uppmärksammat problematiken för vissa kommuner och föreslår att kommuner som får en försämring ska ges möjligheter att ansöka om ett särskilt statsbidrag för år 2007.
I Sävsjö kommun är man nu mycket bekymrad över framtiden. Vid en preliminär beräkning av utjämningsbidraget för år 2007 ser man att man kommer att göra ytterligare en förlust på ca 5 miljoner kronor, vilket är mycket kännbart för en kommun med ca 11 000 invånare. Man har därför skrivit till Finansdepartementet i frågan.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet vilka åtgärder han har för avsikt att vidta med anledning av skrivelsen från Sävsjö kommun.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:2037 besvarad av Sven-Erik Österberg
den 28 augusti
Svar på fråga 2005/06:2037 om Sävsjö kommun och utjämningsbidraget
Statsrådet Sven-Erik Österberg
Magdalena Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta med anledning av en skrivelse från Sävsjö kommun.
Låt mig inleda med att förklara att kostnadsutjämningssystemet för LSS är uppbyggt så att det utjämnar för historiska kostnader, cirka två år tillbaka i tiden, och inte för den budgeterade kostnaden.
Kostnadsutjämningssystemet är neutralt på så sätt att det tar hänsyn till kostnader oavsett om kommunen bedriver sin verksamhet i egen regi eller bedriver den på entreprenad. Utjämningssystemet tar även hänsyn till om kommunen köper verksamhet av enskild vårdgivare eller av annan kommun.
Riksdagen har inte beslutat om några ändringar i LSS när det gäller rätten att träffa avtal om kostnadsansvar med en annan kommun eller enskild vårdgivare. De förutsättningar och värderingar som vi tidigare gemensamt beslutat om ligger alltså fast. Det innebär att det inte finns något ändrat synsätt mot tidigare när det gäller kostnadsansvaret för en insats som ges i en annan kommun än den som beslutat om insatsen. En kommun kan med andra ord inte övervältra kostnader på en annan kommun med hänvisning till kostnadsutjämningssystemet.
De förslag som LSS-utjämningskommittén har lagt fram i sitt delbetänkande, Uppföljning av kostnadsutjämningen för kommunernas LSS-verksamhet (SOU 2006:69), bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag vill därför inte föregripa den hanteringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.