Satsningarna på vissa bristyrken
Skriftlig fråga 2020/21:2001 av Ulrika Jörgensen (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-26
- Överlämnad
- 2021-03-01
- Anmäld
- 2021-03-02
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Riksrevisionens granskningsrapport Riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor – regeringens styrning genom utformning och uppföljning släpptes den 23 februari. Rapporten är tydlig: Regeringens omfattade satsningar på vissa bristyrken har inte gett önskat resultat.
Flertalet av bristyrkena återfinns inom hälso- och sjukvården. Regeringens satsning på att utbilda fler sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor har misslyckats. Regeringens målsättning var att 1 550 fler skulle starta sin utbildning under åren 2015–2017. Resultatet blev mindre än hälften. Målet för specialistsjuksköterska var 600 fler nybörjare. Resultatet blev 42. För barnmorskor var målet knappt 300 fler nybörjare. Resultatet blev 50.
Rekommendationen från Riksrevisionen till regeringen är tydlig: förbered liknande satsningar betydligt bättre.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Vad ämnar statsrådet göra för att det ovannämnda uppdraget till lärosätena ska lyckas?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2001 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:2001 av Ulrika Jörgensen (M)
Satsningarna på vissa bristyrken
Ulrika Jörgensen har frågat mig vad jag ämnar göra för att de riktade utbyggnadsuppdragen till universitet och högskolor ska lyckas.
Riksrevisionen lämnade den 23 februari 2021 rapporten Riktade utbyggandsuppdrag till universitet och högskolor – regeringens styrning genom utformning och uppföljning (RiR 2021:1) till riksdagen. Riksdagen har överlämnat rapporten till regeringen. Den kommer nu att analyseras inom Regeringskansliet och därefter ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen. Jag vill inte föregå skrivelsen, men de breda satsningar på fler utbildningsplatser regeringen genomför är avgörande för svensk välfärd när det råder stor brist på utbildad personal. Att regeringen investerat i fler utbildningsplatser även under högkonjunkturen har rustat oss när rekordmånga nu söker utbildningar mot vård och skola.
Att säkerställa tillgången på personal till vård och skola är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder med syftet att öka antalet utbildade för bristyrken, eftersom det finns en stor brist på utbildad arbetskraft inom samhällsbärande yrken inom välfärden. Inom ramen för Kunskapslyftet byggs högskolan sedan 2015 ut genom att regeringen tillför resurser som motsvarar 44 000 helårsstudenter. De utbyggnader som Riksrevisionen granskat är en del av denna större utbyggnad.
Då utbyggnaderna inleddes i en högkonjunktur med god arbetsmarknad ökade antalet studenter i högskolan inledningsvis bara marginellt. Men satsningen har gjort att lärosätena var väl rustade när pandemin slog in över oss. De preliminära uppgifterna för höstterminen 2020 visar att det totala antalet studenter i den svenska högskolan har ökat till 375 400. Det är 10 000 fler än den tidigare högsta noteringen höstterminen 2010. Det ökade antalet studenter innebär också att fler utbildar sig till bristyrken. Drygt 206 000 personer antogs också till vårens utbildningar 2021, en ökning med tio procent. Fler kan studera i Sverige och för det är de satsningar som regeringen gjort på fler utbildningsplatser viktiga.
Förutom reguljära utbildningsplatser genomförs en lång rad åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen inom olika bristyrken. De omfattar exempelvis en rad insatser inom skolans område såsom vidareutbildning av obehöriga lärare, satsningar på övningsskolor inom lärar- och förskollärarutbildningen, forskarskolor för att stärka tillgången till disputerade lärare, stöd till förbättrad validering, fler och utökade utbildningar för akademiker med avslutad utländsk utbildning. Regeringen har också tagit initiativet till ett Nationellt vårdkompetensråd med lärosäten, myndigheter, regioner och kommuner som ska verka för att effektivisera kompetensförsörjningen av personal inom vården.
Riksrevisionens granskning pekar på en del svårigheter som redan är kända och som regeringen med olika insatser arbetar för att undanröja. Utbyggnaderna har inte gått så fort som regeringen från början hoppades på, men de har lett till fler utbildningsplatser. Riksrevisionen konstaterar att enligt lärosätena har de resurser som regeringen tillfört i regel har gått till bristyrkesutbildningar. En orsak till att målen inte helt uppnåtts av lärosätena är bristen på platser för verksamhetsförlagd utbildning. Det gäller särskilt inom hälso- och sjukvårdens område. Lärosätena och regering har gjort insatser också i denna del, men det går inte att komma ifrån att arbetsgivarna måste ta ansvar för att ge möjligheter till att vara handledare och att ta emot studenter. Det kan inte lärosätena lösa, det måste kommuner och regioner göra.
Det finns även ett behov av att utveckla styrningen av lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar. Den nuvarande styrningen är inriktad på antal nybörjarplatser och har inte resulterat i motsvarande mängd examinerade. För att bättre möta samhällets behov ska styrningen därför i stället framöver ske genom att regeringen anger mål för antal examina per lärosäte. Detta är även något Riksrevisionen föreslår i sin rapport.
Riksrevisionen ser också ett behov av fler disputerade lärare, även det en åtgärd som regeringen redan har identifierat. I propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) presenteras en utökning av den nuvarande satsningen på forskarskolor för lärare och nya forskarskolor kopplade till sjuksköterskeutbildningarna inrättas. I propositionen presenteras också en höjning av den så kallade basresursen till 17 500 kronor per helårsstudent vid statliga högskolor. Genom en höjning av basresursen bedömer regeringen att det finns goda förutsättningar att bedriva forskning och forskarutbilda lärare på alla lärosäten.
Enligt Riksrevisionens granskning har det i vissa fall varit svårt att fylla utbildningsplatserna på grund av för få sökande. Utbyggnaderna skedde dock under en högkonjunktur vilket har minskat antalet sökande, medan vi nu står inför rekordmånga sökande och en svårare arbetsmarknad. Att regeringen investerat i fler utbildningsplatser inom ramen för Kunskapslyftet medför nu att Sverige är rustat när rekordmånga söker till högskolan.
Slutligen, de yrken som vi vet efterfrågas i hög utsträckning inom välfärden måste också vara attraktiva yrken med goda och trygga arbetsvillkor. Då kommer också antalet sökande öka till de utbildningarna. Här har arbetsgivarna ett stort ansvar att ta.
Regeringen kommer att återkomma till riksdagen senast i juni med en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport.
Stockholm den 10 mars 2021
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.