Satsning på Södra stambanan och Ostlänken
Skriftlig fråga 2011/12:37 av Granbom Ellison, Karin (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-10-12
- Anmäld
- 2011-10-13
- Besvarad
- 2011-10-19
- Svar anmält
- 2011-10-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 oktober
Fråga
2011/12:37 Satsning på Södra stambanan och Ostlänken
av Karin Granbom Ellison (FP)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
De stora kapacitetsbegränsningar som råder på Södra stambanan måste avhjälpas. Förseningar tillhör vardagen, och trängseln i tågen och på spåren är enorm. Punktligheten i fjärr- och regionaltågen är enligt SJ sämst på Södra stambanan. 25–30 procent av dessa var under 2010 försenade med mer än 15 minuter. Vid närmare granskning framgår att punktligheten är sämst mellan Linköping och Stockholm. Utan snara åtgärder på denna sträcka kommer kapacitetsbristen att tillta och få stora konsekvenser för gods‑, fjärr‑, regional‑ och pendeltåg.
Från, till och inom Östergötland finns en mycket omfattande arbetspendling. Avsaknader av åtgärder på Södra stambanan skulle utgöra ett direkt hot mot den östgötska pendeltågstrafiken som årligen transporterar tre miljoner resenärer inom den fjärde arbetsmarknadsregionen. På grund av kapacitetsbrister på spåren har Östgötatrafiken nu tvingats frångå den ”styva tidtabell” som gällt sedan 1995, vilket påverkar regionens utveckling och möjlighet att bidra till landets tillväxt.
Höghastighetsutredningen som presenterades häromåret visade att det är samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på höghastighetsbanor i stråket som kallas Europakorridoren. Ostlänken är första etappen i stråket och den del i projektet som kommit längst i planeringen. Sträckan sammanfaller med den del av Södra stambanan där kapacitetsbristen är som svårast. Regionen är sedan länge mycket intresserad och väl förberedd att förverkliga Ostlänken.
Jag vill därmed fråga infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd:
Hur avser statsrådet att kapacitetsbristen på Södra stambanan, särskilt sträckan Linköping–Stockholm, ska lösas?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:37 besvarad av Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Svar på fråga
2011/12:37 Satsning på Södra stambanan och Ostlänken
Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Karin Granbom Ellison har frågat mig hur jag avser att kapacitetsbristen på Södra stambanan, särskilt sträckan Linköping–Stockholm, ska lösas.
Trafiken på det svenska järnvägsnätet har haft en mycket positiv utveckling under flera år vilket bland annat innebär att kapacitetutnyttjandet på flera delsträckor är mycket högt och i vissa fall kan det även innebära konkurrens om särskilt attraktiva tåglägen. Detta är särskilt tydligt i vissa delar av järnvägssystemet, till exempel i storstadsregionerna och längs de större stråken där tidvis stor trängsel uppstår. Därför arbetar regeringen målinriktat för att skapa förutsättningar för ett bättre kapacitetsutnyttjande på de största pendlingsstråken.
För att förbättra transportinfrastrukturen beslutade regeringen förra året om en historisk infrastruktursatsning på närmare 500 miljarder kronor fram till år 2021. I denna satsning ingår också att de banavgifter Trafikverket tar ut ska höjas. De ökade banavgiftsintäkterna kommer att utgöra ett tillskott till finansieringen av de kvalitetshöjande insatserna i järnvägsinfrastrukturen, vilket leder till bättre framkomlighet, tillförlitlighet och säkerhet för resenärer, slutkunder och transportköpare. Regeringen gav därför i januari i år Trafikverket i uppdrag att redovisa hur banavgifter kan utformas som ekonomiskt styrmedel för effektivare fördelning av infrastrukturkapacitet på det av staten förvaltade järnvägsnätet samt att redovisa en plan för hur ett sådant avgiftssystem kan införas. Syftet bakom uppdraget är att säkerställa att avgiftshöjningarna både kan bidra till att förbättra infrastrukturen och ett effektivare nyttjande av den. Uppdraget ska slutredovisas i maj 2014.
Trots den historiska satsningen på transportinfrastrukturen och effektivare fördelning av infrastrukturkapacitet är bedömningen att det på flera delar i det svenska järnvägssystemet kommer att råda fortsatt kapacitetsbrist, inte minst i närtid. Regeringen har bland annat därför i budgetpropositionen för 2012 föreslagit att 2,6 miljarder kronor satsas på åtgärder i järnvägssystemet 2012, varav 800 miljoner kronor avser medel som belastat Trafikverkets anslagskredit under 2011. Satsningen riktas i första hand mot drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder. År 2013 föreslås att ytterligare 1,8 miljarder kronor satsas för samma ändamål. Åtgärderna riktas mot de starkast trafikerade stråken i järnvägsnätet, däribland sträckor som är betydelsefulla för arbetspendling i storstadsområdena. De satsningar som genomförs 2012 och 2013 ska ses som en del i regeringens långsiktiga strategi för att skapa ett robust transportsystem. Regeringen kommer under mandatperioden att återkomma med förslag till ett nytt infrastrukturbeslut. Som ett led i denna process har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att med utgångspunkt i nu gällande planer utreda kapacitetsbrister i transportsystemet samt föreslå åtgärder på lösningar. Delar av Trafikverkets uppdrag redovisades den 30 september i år och hela uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2012.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.