Satsning på matematik
Skriftlig fråga 2009/10:902 av Pärssinen, Raimo (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-06-17
- Inlämnad
- 2010-06-17
- Besvarad
- 2010-06-23
- Svar anmält
- 2010-06-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 juni
Fråga
2009/10:902 Satsning på matematik
av Raimo Pärssinen (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Betyget i matematik säger mer om en elev än bara hur bra han eller hon är på att räkna. Ny forskning, som medierna rapporterat om, visar att den som har bra betyg i matematik också ofta har bra betyg i andra ämnen.
Den aktuelle forskaren tolkar sina resultat som att elevernas matematikbetyg visar på både god studiemotivation och en bra studieteknik och att det betalar sig i alla ämnen. Det omvända, höga betyg i till exempel läsförståelse ger nämligen inte höga betyg i matematik. Han menar också att elever som är bra på matematik har bättre förutsättningar för högre studier, inte minst genom god studieteknik.
Om nu matematikämnet och matematikundervisningen är ett draglok även för annan kunskapsinhämtning så måste detta användas.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att främja matematikundervisningen i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:902 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2009/10:902 Satsning på matematik
Utbildningsminister Jan Björklund
Raimo Pärssinen har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att främja matematikundervisningen i skolan.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder som direkt eller indirekt syftar till att främja matematikundervisningen i skolan. År 2009 initierades en särskild treårig satsning på ämnesområdena matematik, naturvetenskap och teknik, omfattande sammanlagt 525 miljoner kronor. Som en del i satsningen har Statens skolverk i uppdrag att fördela särskilda stimulansbidrag till kommunala och fristående skolor för att utveckla undervisningen i matematik. I uppdraget ingår också att Skolverket ska stödja skolors utvecklingsarbete i matematik genom att bland annat ta fram och tillhandahålla stöd- och intresseskapande material för lärares undervisning, vilket sker i samverkan med Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet. Regeringen har även avsatt 900 miljoner kronor under 2008–2010 för att stärka skolhuvudmäns och skolors arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna.
En avgörande faktor är naturligtvis lärarnas kompetens. Genom regeringens förändringar av lärar- och förskollärarutbildningarna har kraven på ämneskompetens i bland annat matematik förtydligats och i hög utsträckning förstärkts. Som exempel kan nämnas att blivande grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1–3 kommer att genomgå ett halvårs längre utbildning jämfört med dagens krav för undervisning i grundskolans tidigare år. För examen har tydliga krav på omfattning av ämnes- och ämnesdidaktiska studier ställts upp. Samtliga lärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1–3 kommer inom utbildningen att läsa minst 30 högskolepoäng matematik. Motsvarande krav saknas i dagens lärarutbildning. Yrkesverksamma lärare har också getts möjlighet till fortbildning genom Lärarlyftet. Detta ökar lärarnas förutsättningar att bedriva en framgångsrik matematikundervisning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.