Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

satsning på alternativa drivmedel

Skriftlig fråga 2001/02:934 av Gylling, Johnny (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-21
Besvarad
2002-03-27
Anmäld
2002-04-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 mars

Fråga 2001/02:934

 av Johnny Gylling (kd) till statsrådet Lena Sommestad om satsning på alternativa drivmedel

Enligt ett förslag till nytt direktiv som EU-kommissionen har lagt fram för parlamentet ska 2 % av transportsektorns drivmedel vara förnybart år 2005. Andelen ska sedan öka successivt till 5,75 % år 2010. För Sverige skulle det innebära att produktionen av etanol och andra biodrivmedel måste öka till motsvarande fem fabriker av Agroetanols storlek år 2005. År 2010 bör det finnas ca 14 stycken.

Pilotprojektsdispenser för utveckling av miljövänligare drivmedel, dvs. befrielse från koldioxid- och energiskatt, ska delas ut från 2003 med totalt 150 miljoner kronor per år enligt Budgetpropositionen för 2002. Regeringskansliet tar nu enligt uppgift fram kriterier för beviljande av framtida dispenser. Om Agroetanol ska få samma villkor som i dag så behövs i princip hela det aviserade budgetutrymmet enbart för Agroetanol efter 2003.

Experter menar att etanol från vete endast kan täcka en mindre del av behovet av biodrivmedel. Det krävs en större satsning på förgasningstekniken som kan ge större volymer. Metanol, DME och ekoparaffin (syntetisk diesel) är drivmedel som kan förgasas ur biomassa och träråvara. En rejäl satsning på denna typ av produktion måste börja nu eftersom projektering och uppbyggnad av dylika anläggningar ofta tar uppåt tio år.

Min fråga till miljöministern blir därför:

Hur avser ministern att påskynda och förstärka satsningen på förgasade drivmedel?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:934 besvarad av

den 27 mars

Svar på fråga 2001/02:934 om satsning på alternativa drivmedel

Näringsminister Björn Rosengren

Johnny Gylling har frågat miljöministern hur denne avser påskynda och förstärka satsningen på förgasade drivmedel. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

EG-kommissionen beslöt den 7 november 2001 om bl.a. ett förslag till Direktiv om främjandet av användningen av biodrivmedel för transporter. Förslaget behandlas nu i rådet för energi. Den snabba introduktion av biodrivmedel som föreslås av kommissionen är mycket ambitiös. Om Sveriges användning av de föreslagna andelarna biodrivmedel ska täckas av inhemsk produktion behövs, som frågeställaren noterar, en kraftig utbyggnad av produktionskapaciteten.

Det är viktigt vid en sådan utbyggnad att insatserna inriktas mot biodrivmedel som är miljö- och klimatmässigt fördelaktiga och har möjligheten att bli kostnadseffektiva alternativ till dagens drivmedel.

Förgasning av biomassa för framställning av syntesgas är i detta sammanhang en mycket intressant process. En fördel är att flera olika drivmedel kan framställas ur gasen. Med relativt små ändringar i slutstegen på processen kan valfritt metanol eller dimetyleter (DME) framställas. Även syntetdiesel kan framställas ur syntesgas om processen inriktas på detta i ett tidigare stadium. Ur syntesgas kan även vätgas utvinnas.

Att producera syntesgas ur naturgas är i dag en kommersiell process. Detsamma gäller framställning av syntetdiesel, metanol och DME från sådan syntesgas. Det finns däremot inga kommersiella anläggningar för framställning av biodrivmedel från biomassa via syntesgas i dag.

Den svenska energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.

Transportsektorn är en viktig del av energisystemet, och står för en väsentlig del av Sveriges koldioxidutsläpp. Utvecklingen av alternativa drivmedel kan bidra till att minska klimatpåverkande utsläpp. Inom 1997 års energipolitiska program ryms därför forsknings och utvecklingsinsatser för produktion, distribution och användning av alternativa drivmedel.

Ett långsiktigt mål för forsknings- och utvecklingsinsatserna är att alternativa drivmedel med liten inverkan på miljö och klimat ska kunna konkurrera med konventionella bränslen.

Som en del av 1997 års energipolitiska program tillskapades ett särskilt program för utveckling av ny teknik för etanolproduktion från skogsråvara. Målet är att före programperiodens slut under år 2004 demonstrera etanolframställning från cellulosaråvara i pilotskala.

Regeringens målsättning är att ge stöd till flera olika former av forsknings- och utvecklingsprojekt parallellt, för att på så vis i ett senare skede kunna utvärdera vilka bränslen som blir gångbara i framtiden. Inom det energipolitiska programmet genomförs därför också forsknings- och utvecklingsinsatser kring andra alternativa drivmedel, inte minst sådana som baseras på förgasad biomassa.

I budgetpropositionen för 2002 lade regeringen fram en strategi för skattenedsättningar för alternativa drivmedel. Skattestrategin kan börja tillämpas år 2003. För närvarande pågår arbete inom Regeringskansliet med att utforma kriterier för vad som ska gälla för den nya skattestrategin.

Regeringen kommer inom kort att lämna ett uppdrag till Naturvårdsverket att se över miljöklassystemen för bensin och diesel. Syftet med uppdraget är att utröna om systemet kan ändras så att det underlättar införandet av alternativa bränslen med lika goda miljöegenskaper som bensin och diesel i miljöklass 1.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.