Särskoleutredningen
Skriftlig fråga 2001/02:1521 av Sjölund, Anders (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-15
- Besvarad
- 2002-08-29
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:1521
av Anders Sjölund (m) till utbildningsminister Thomas Östros om SärskoleutredningenRegeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning med uppdrag att arbeta med två parallella alternativ vad gäller särskolans framtid. Det ena att särskolan som skolform upphör med eleverna integrerade i grundskola och gymnasium, och det andra att särskolan som skolform består.
Utredningen har att förutsättningslöst göra en analys av fördelar och nackdelar av respektive alternativ. Därefter ska ett av alternativen förordas.
Utbildningsministern har på förekommen anledning redan tagit ställning för det alternativ som förordar att särskolan ska kvarstå som egen skolform. Mot den bakgrunden synes det vara mindre meningsfullt att utreda ett nedläggningsalternativ. Bättre är då att kraftsamla på en analys av förslag som syftar till att stärka särskolans förutsättningar att möta elever med utvecklingsstörning. Regeringen bör därför snarast mot bakgrund av utbildningsministerns ställningstagande återkomma med nya direktiv till Särskoleutredningen, den s.k. Carlbeckkommittén.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag utbildningsministern:
Ämnar utbildningsministern skriva nya direktiv till Särskoleutredningen?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1521 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 29 augusti
Svar på fråga 2001/02:1521 om Särskoleutredningen
Utbildningsminister Thomas Östros
Anders Sjölund har frågat om jag ämnar skriva nya direktiv till Särskoleutredningen.
I december 2001 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning (Carlbeck-kommittén, U 2002:01). Kommitténs övergripande uppdrag är att föreslå hur den framtida utbildningen bör utformas t.ex. i fråga om mål, innehåll, organisation och personalens kompetens.
Min utgångspunkt är att särskolan och särvux ska finnas kvar som egna skolformer, men att utbildningen ska utvecklas och kvaliteten stärkas. Med hänsyn till kommitténs breda uppdrag och sammansättning är det dock viktigt att kommittén ges stor frihet i sitt arbete. Därigenom kan kommittén, utifrån t.ex. synpunkter från elever, föräldrar och personal samt nationell och internationell forskning och utvärdering, göra en allsidig belysning av olika vägar att gå för att tillförsäkra de berörda eleverna en utbildning av hög kvalitet.
Redan i dag finns elever med utvecklingsstörning i grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Det är därför viktigt att kommittén inte bara utreder hur verksamheten i särskolan och särvux kan utvecklas, utan också prövar hur övriga skolformer kan förändras för att i större utsträckning än nu kunna erbjuda elever med utvecklingsstörning en adekvat utbildning.
Mot denna bakgrund ser jag inga behov av att ändra direktiven för den s.k. Carlbeck-kommittén.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.