särskilda rättsmedel
Skriftlig fråga 2002/03:871 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-05-06
- Inlämnad
- 2003-05-06
- Besvarad
- 2003-05-14
- Svar anmält
- 2003-05-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 maj
Fråga 2002/03:871
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om särskilda rättsmedelMöjligheten att få resning i ett mål ingår som en naturlig del av rättsordningen i moderna rättsstater. Det är ett nödvändigt rättsmedel för att i undantagsfall kunna korrigera domslut som vunnit laga kraft. Det är således en rättsäkerhetsventil för de fall som av olika skäl fått ett felaktigt domslut.
Dagens regler för resning har numera många år på nacken. Rättssystemets komplexitet har milt uttryckt tilltagit sedan Rättegångsbalken tillkom.
När det specifikt gäller frågan om resning i brottmål kan det till exempel konstateras att det enligt nuvarande regler krävs att nya omständigheter har framkommit för att en dömd ska få rätt till en ny prövning. En sådan begränsning är rimlig inte minst av processekonomiska skäl. Allvarligare är det dock om det inte är omständigheterna som förändrats, utan om tillämpningen av själva lagen är fel. Då räcker det inte med att en dom strider mot lagen, utan den måste uppenbart strida mot lagen.
Detta måste rimligen betraktas som en brist, inte minst med tanke på att HD inte meddelar prövningstillstånd för frågan om just själva rättsläget.
Avser justitieministern att ta några initiativ för att förbättra möjligheterna att få resning då ett domslut strider mot gällande rätt?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:871 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2002/03:871 om särskilda rättsmedel
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att förbättra möjligheterna att få resning då ett domslut strider mot gällande rätt.
Det är en självklar utgångspunkt att en person som dömts för brott måste ha rimliga möjligheter att få till stånd en ny domstolsprövning, trots att domen har vunnit laga kraft, om han eller hon kan anföra starka skäl mot riktigheten av domen. De svenska bestämmelserna om resning till förmån för den tilltalade ger sådana möjligheter.
Det vore enligt min uppfattning mindre lämpligt att stryka uppenbarhetskravet i den resningsgrund som Johan Pehrson specifikt tar upp och ge resning så snart den rättstillämpning som domen vilar på kan ifrågasättas. Högsta domstolen skulle i så fall få en roll som motsvarar en ordinär domstolsinstans. En sådan ändring skulle dessutom äventyra Högsta domstolens prejudikatsbildande funktion.
Förutsättningarna för resning har visserligen varit i stort sett desamma sedan rättegångsbalken trädde i kraft, men jag anser att den aktuella resningsgrunden är ändamålsenligt utformad. Jag avser därför inte att ta några sådana initiativ som Johan Pehrson efterlyser.
Däremot anser jag att det finns skäl att titta närmare på andra aspekter på frågan om resning. Det kan till exempel vara frågor som gäller handläggningen av resningsärenden och frågan om den dömde i vissa fall ska ha rätt till offentlig försvarare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.