särskild postadress i lokala folkbokföringsregister

Skriftlig fråga 1997/98:461 av Eberstein, Susanne (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-02-18
Anmäld
1998-03-02
Besvarad
1998-03-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:461 av Susanne Eberstein (s) till statsrådet Thomas Östros om särskild postadress i lokala folkbokföringsregister

Genom lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister (senast ändrad 1997:997), som trädde i kraft den 1 juli 1991, infördes möjlighet att på begäran av enskild registrera också en särskild postadress, dvs. annan postadress än folkbokföringsadress, i de lokala folkbokföringsregistren hos skattemyndigheterna (prop. 1990/91:53, s. 39). Åtgärden motiverades då med postala effektivitetsskäl. Den särskilda postadressen aviseras, i förekommande fall, till de myndigheter som hämtar adressändringar m.m. från Riksskatteverket. Genom det statliga person- och adressregistret (SPAR) aviseras därefter företag och organisationer, bl.a. banker och försäkringsbolag, om ett urval ändringar i folkbokföringen, särskilt adressändringar.

Denna möjlighet går att missbruka på så sätt att bedragare anmäler en särskild postadress (postbox) till skattemyndigheten i annans namn och utnyttjar den nya postadressen bl.a. för att vittja annans värdepost. Ett sådant fall är polisanmält och föremål för rättsliga åtgärder.

Min fråga till statsrådet Östros är:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att detta upprepas?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:461 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:461 om särskild postadress i lokala folkbokföringsregister
    Statsrådet Thomas Östros

Susanne Eberstein har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att möjligheten att anmäla särskild postadress i folkbokföringen kan missbrukas på så sätt att en bedragare anmäler en särskild postadress till skattemyndigheten i annans namn och utnyttjar den nya postadressen bl.a. för att vittja dennes värdepost.

En person har möjlighet att utöver bostadsadressen anmäla särskild postadress till skattemyndigheten. En anmälan om särskild postadress behandlas på samma sätt som en vanlig flyttningsanmälan. Anmälan skall vara skriftlig, innehålla bl.a. uppgifter om namn och personnummer samt vara undertecknad av den enskilde. En anmälan om flyttning görs normalt till Posten i samband med begäran om eftersändning. Något krav på att en person legitimerar sig vid flyttningsanmälan finns inte.

Folkbokföringens uppgift är att ge en så korrekt bild som möjligt av var en person faktiskt bor. Skall detta vara möjligt måste en anmälan om flyttning eller särskild postadress vara enkel att hantera för den enskilde. Dagens system är enkelt och fungerar i allt väsentligt mycket bra. Det problem som Susanne Eberstein tar upp visar dock på en svaghet i systemet som det finns anledning att uppmärksamma. Ett legitimationskrav eller annan kontroll skulle emellertid komplicera anmälningsproceduren och troligen leda till att adressändringar inte anmäldes i den omfattning och så snabbt som är önskvärt. Enligt uppgift från Riksskatteverket är det också mycket ovanligt med missbruk. Jag är därför inte nu beredd att vidta några åtgärder. Jag vill dock framhålla att det är väsentligt att frågan följs upp.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.