Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

särskild förhandlare för fler lärlingsplatser

Skriftlig fråga 2003/04:1158 av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-05-06
Inlämnad
2004-05-06
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-05-18
Svar anmält
2004-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 maj

Fråga 2003/04:1158

 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till statsrådet Hans Karlsson om särskild förhandlare för fler lärlingsplatser

I arbetsmarknadsutskottets betänkande 2003/04:AU1 föreslås att en särskild förhandlare ska utses som ska arbeta för att arbetsmarknadens parter ska träffa avtal även inom icke-traditionella lärlingsområden. Förslaget kommer ursprungligen från betänkandet Unga utanför, SOU 2003:92.

Avser statsrådet att tillsätta en sådan förhandlare och vilka befogenheter kommer denne i så fall att få?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1158 besvarad av Hans Karlsson

den 19 maj

Svar på fråga 2003/04:1158 om särskild förhandlare om fler lärlingsplatser

Statsrådet Hans Karlsson

Lena Adelsohn Liljeroth har frågat mig om jag avser att tillsätta en särskild förhandlare för lärlingsutbildning och vilka befogenheter denne i så fall kommer att få.

Utredningen om samhällets insatser för att stödja ungdomar som varken studerar, arbetar eller söker arbete framhåller i sitt betänkande Unga utanför (SOU 2003:92) att det finns ett behov av att fler ungdomar ges möjlighet att kombinera utbildning och praktik inom ramen för det individuella programmet. Utredaren föreslår att regeringen tillsätter en särskild förhandlare som ska arbeta för att arbetsmarknadens parter träffar avtal även inom icke traditionella lärlingsområden.

Gymnasiekommittén 2000 behandlar i sitt betänkande Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120) lärlingsutbildningen inom de individuella programmen. Den innebär att eleven förenar anställning med studier i kärnämnen. Kommittén föreslår att lärlingsformen ska finnas kvar även i framtiden.

Av Lena Adelsohn Liljeroths formulering av frågan framstår det som om arbetsmarknadsutskottet i betänkandet 2003/04:AU1 föreslår att en särskild förhandlare ska utses. Så är inte fallet. I utskottets behandling av ett antal motioner som rör lärlingsutbildning avstyrks motionerna i denna del i avvaktan på regeringens beredning av ovan nämnda betänkanden.

Betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92) har remissbehandlats och beredning pågår. Betänkandet Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120) har utgjort underlag för den av regeringen till riksdagen nyligen överlämnade propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140). I propositionen föreslås att en gymnasial lärlingsutbildning bör utvecklas som ett attraktivt och valbart alternativ inom gymnasieskolan. Statens skolverk kommer att få i uppdrag att utreda och lämna förslag till närmare utformning och reglering av denna lärlingsutbildning. Regeringen avser att ta initiativ till samtal med arbetsmarknadens parter för att diskutera förutsättningarna och ansvarsfördelningen för att en framtida gymnasial lärlingsutbildning ska kunna etableras framgångsrikt. Vidare föreslår regeringen att nuvarande lärlingsutbildning inom individuella programmet som förenar en anställning med studier i gymnasieskolan bör finnas kvar.

Arbetsmarknadens parter har möjlighet att utveckla former för och att sluta avtal om färdigutbildning och introduktionsutbildning vid inträde på arbetsmarknaden inom de sektorer som saknar sådana avtal. Detta skulle underlätta och effektivisera övergången till arbetslivet. Regeringen avser att bidra till denna process bland annat genom att inom kort tillsätta en yrkesutbildningsdelegation. En av delegationens huvuduppgifter blir att arbeta för att intentionerna för samverkan mellan skola och arbetsliv förverkligas i högre grad än för närvarande.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.