Särbehandling av EU-kommissionens anställda
Skriftlig fråga 1996/97:625 av Birger Schlaug (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-06-11
- Besvarad:
- 1997-06-25
den 11 juni
Fråga 1996/97:625 av Birger Schlaug (mp) till finansministern om sär-
behandling av EU-kommissionens anställda
Anställda vid EU-kommissionen befrias från nationella inkomstskatter
och många upprörs med rätta av detta. Systemet innebär att anställda vid
en lagstiftande byråkrati får betala lägre skatter än de medborgare som
har att följa de lagar och regler som denna byråkrati utarbetar och före-
slår.
Med anledning av detta vill jag fråga finansministern:
Vad avser ministern att göra för att tjänstemän anställda av EU-
kommissionen inte skall särbehandlas jämfört med andra avseende skatte-
regler?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:625 besvarad av Finansminister Erik Åsbrink
den 25 juni
Svar på fråga 1996/97:625
Finansminister Erik Åsbrink
Birger Schlaug har frågat mig om vad jag avser att göra för att tjäns-
temän anställda av EU-kommissionen inte skall särbehandlas jämfört med
andra avseende skatteregler.
En alternativ ordning för beskattningen av kommissionens anställda
skulle kunna vara en övergång till nationell beskattning. En sådan ord-
ning bör emellertid av flera skäl avvisas.
En grundläggande princip i den internationella beskattningen är hem-
vistprincipen som innebär att en stat beskattar dem som bor och verkar
inom statens territorium. Denna princip tillämpas bl.a. av Sverige och
Belgien. Om denna princip skulle tillämpas även för kommissionens
anställda skulle detta innebära att Belgien får beskattningsrätten för de
anställdas inkomster. Det kan knappast anses ligga i Sveriges intresse att
Belgien på detta sätt tillförs skatteintäkter.
Det är också tänkbart att föreskriva att varje stat skall behålla be-
skattningsrätten avseende de personer som anställs av kommissionen.
Detta kan dock medföra att en stat tvingas beskatta personer som inte är
bosatta i staten och som inte längre har någon anknytning till staten. Inte
heller denna ordning kan anses vara lämplig.
Därför bör nuvarande ordning med en beskattning inom EU av kom-
missionens anställda gälla även fortsättningsvis. Däremot ligger det i
Sveriges intresse att skatter och förmåner för de EU-anställda ligger på en
rimlig nivå.
När det gäller beskattning av EU-tjänstemännen återfinns bestämmel-
serna i Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privi-
legier, vilket är fogat till Fördraget den 8 april 1965 om upprättande av
ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemen-
skaperna - det s.k. Fusionsfördraget. Av artikel 13 i protokollet framgår
att gemenskapens tjänstemän skall betala skatt till gemenskaperna på de
löner de får från gemenskaperna enligt de villkor och det förfarande som
rådet, på förslag från kommissionen, har fastställt.
Skattesatserna regleras i rådets förordning 260/68 från den 29 februari
1968. Förordningen har reviderats ett antal gånger.
Anställningsvillkoren regleras i Tjänsteföreskrifter för EU-tjänstemän.
Såväl skattesatser som anställningsvillkor fastställs av rådet på för-
slag av kommissionen. Kommissionens exklusiva initiativrätt gäller såle-
des även på dessa områden.
Kommissionens exklusiva initiativrätt vad gäller ändringar i anställ-
ningsvillkoren fastställs i ovan nämnda Fusionsfördrag, kap. IV arti-
kel 24.
För närvarande finns således inga direkta möjligheter för ett med-
lemsland att ändra skattesatser och anställningsvillkor för EU-
tjänstemännen. Rådet kan endast anmoda kommissionen att komma med
förslag till reformer.
När det gäller förslag som är under utarbetande kan naturligtvis med-
lemsländerna söka påverka kommissionen i det förberedande skedet.
Direkta kontakter med personalansvarig kommissionsledamot kan
också tas på politisk nivå för att söka påverka kommissionen.
För att få direkt inflytande i dessa frågor krävs förändringar i de rätts-
liga förutsättningarna för beslut om anställningsvillkor och skatter. Efter-
som såväl Fusionsfördraget som Protokollet om immunitet och privilegier
tillhör EU:s primärlagstiftning, kan förändringar endast ske genom en-
hälliga beslut av medlemsländerna.
Sverige har vid flera tillfällen markerat sin uppfattning att EU:s per-
sonalpolitik behöver moderniseras och har bl.a. tagit upp frågan om EU-
lönema med den ansvarige kommissionsledamoten.
Även i den rådsarbetsgrupp som behandlar frågor som rör tjänsteföre-
skrifterna, har Sverige varit mycket aktivt då förändringar i EU:s perso-
nalpolitik diskuterats.
Regeringen har under våren också agerat aktivt för att få till stånd en
ändring i Fusionsfördraget. Ändringen syftade till att bryta kommissio-
nens exklusiva initiativrätt och göra det möjligt för medlemsländerna att
föreslå ändringar i tjänsteföreskrifterna. Sverige och Tyskland presente-
rade förslag med denna innebörd under IGC-förhandlingarna den 5 maj.
Med anledning av det hårt pressade programmet och att stöd inte var
säkrat från samtliga medlemsländer, avstod emellertid Nederländerna
från att ta upp frågan under IGC-förhandlingarnas slutskede. Detta var
mycket beklagligt.
Vi kommer att med kraft arbeta vidare för att få gehör för våra syn-
punkter i övriga medlemsländer. Med ett brett stöd bakom oss kan vi
påverka kommissionen att ta de nödvändiga initiativen. Vi skall också
verka för att få till stånd ändringar i skatter och förmåner då giltighetsti-
den för nuvarande villkor för de EU-anställda löper ut.