Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

SÄPO:s verksamhet

Skriftlig fråga 1999/2000:1128 av Danestig, Britt-Marie (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-06-15
Besvarad
2000-06-28
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 juni

Fråga 1999/2000:1128

 av Britt-Marie Danestig (v) till justitieminister Laila Freivalds om SÄPO:s verksamhet

I samband med att en medlem i Vänsterpartiet begärt att få se sina akter hos SÄPO har det framkommit att Bona folkhögskola varit övervakad. Frågeställaren har fått ut en del dokument från SÄPO, dock inte alla. Dokumenten har bestått i bl.a. tidningsklipp men också sådant som skriftliga rapporter om antalet bussar vid parkeringen och antalet deltagare vid olika aktiviteter. Övervakningen har pågått åtminstone fram till 1997, möjligen även senare. Bona folkhögskolas kurser har riktat sig till allmänheten. Målet har varit att få ett brett deltagande. Skolan har erhållit statsbidrag och har därmed varit godkänd av Skolverket.

SÄPO:s spaningsverksamhet mot skolan torde ha inneburit att personer, som inte haft någon som helst koppling till verksamhet av den typ som bör föranleda övervakning, har registrerats hos SÄPO. Jag anser att detta är ett märkligt sätt att utnyttja SÄPO:s resurser och att det är djupt kränkande såväl för de personer som deltagit i skolans verksamhet som för skolan själv. Direktiven för SÄPO:s spaningsverksamhet godkänns av regeringen. Regeringen måste således ha varit medveten om "dubbelspelet" att samtidigt som statsbidrag utbetalades bedrev SÄPO spaningsverksamhet mot skolan.

Min fråga till ministern blir:

Avse ministern att ta några initiativ så att direktiven för SÄPO:s spaningsverksamhet utformas för att minimera risken för att personer som ej på minsta sätt kan betraktas som intressanta för SÄPO kommer att registreras?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1128 besvarad av justitieminister Laila Freivalds

den 28 juni

Svar på fråga 1999/2000:1128 om SÄPO:s verksamhet

Justitieminister Laila Freivalds

Britt-Marie Danestig har frågat mig om jag avser att ta några initiativ så att direktiven för SÄPO:s spaningsverksamhet utformas så att personer som ej på något sätt kan betraktas som intressanta för SÄPO inte heller kommer att registreras.

Bakgrunden till frågan är att personer med anknytning till Bona folkhögskola har varit föremål för SÄPO:s uppmärksamhet.

Regler som styr SÄPO:s behandling av personuppgifter finns bl.a. i 2 kap. 3 § regeringsformen och 5 § polisdatalagen. Reglerna innebär bl.a. att anteckning om medborgare i allmänt register inte utan dennes samtycke får grundas enbart på hans eller hennes politiska åskådning. Registernämnden har som uppdrag att fortlöpande granska att SÄPO:s registreringsverksamhet står i överensstämmelse med gällande lagstiftning. Den lagstiftning vi har i dag ger tillsammans med Registernämndens tillsyn över registreringsverksamheten ett bra skydd mot obefogade registreringar.

Fram till december 1998 detaljreglerades registreringsverksamheten inom författningsskyddets område i en hemlig förordning. I den angavs vilka organisationer som Säkerhetspolisen skulle ägna särskild uppmärksamhet och vilka aktiviteter från enskilda medlemmar som kunde medföra en registrering. Av bl.a. Registernämndens öppna rapport 1998 om personalkontroll framgår att förordningen var otidsenlig och att tillämpningen av den ibland kunde leda till registreringar som inte hör hemma i dagens problemorienterade polisarbete.

Frågor som rör SÄPO:s författningsskyddande verksamhet har tilldragit sig stort intresse under en följd av år. Det finns en politisk enighet om att i ett sammanhang, heltäckande och uttömmande, klarlägga inte bara denna utan all den författningsskyddande verksamhet som bedrivits av de svenska säkerhetstjänsterna. Det är mot den bakgrunden som Säkerhetstjänstkommissionen tillsattes år 1999. Det är en typisk uppgift för kommissionen att granska just sådana frågor som Britt-Marie Danestig tar upp.

Avslutningsvis vill jag nämna att SÄPO/rikskrim-kommittén i sitt betänkande Den centrala polisen (SOU 2000:25) tar upp frågan om tillsynen över Rikspolisstyrelsens operativa verksamhet. Kommittén anser att en oberoende nämnd som kan åstadkomma en bred insyn bör inrättas. Kommittén framhåller särskilt att inrättandet av en sådan nämnd ska innebära en förstärkning av insynen i den verksamhet som Säkerhetspolisen bedriver. Kommittén bedömer att Registernämnden gör ett utmärkt arbete, men att Registernämndens uppgift att granska Säkerhetspolisens behandling av uppgifter enligt polisdatalagen ändå bör övertas av den föreslagna nämnden. Skälet till det är enligt kommittén att nämnden inte kan granska Säkerhetspolisens arbete utan att komma in på frågan hur Säkerhetspolisen behandlar uppgifter enligt polisdatalagen.

Kommitténs betänkande har remitterats. Efter beredning i Regeringskansliet avser regeringen att under år 2001 överlämna en proposition till riksdagen om de frågor kommittén behandlat.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.