Säpos roll
Skriftlig fråga 2003/04:48 av Skånberg, Tuve (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-10-02
- Inlämnad
- 2003-10-02
- Besvarad
- 2003-10-08
- Svar anmält
- 2003-10-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 oktober
Fråga 2003/04:48
av Tuve Skånberg (kd) till justitieminister Thomas Bodström om Säpos rollDen 1 april 1990 mördades Karim Mohammedzadeh i Nynäshamn, en politiskt aktiv iransk kurd som fått asyl i Sverige. Trots en omfattande polisutredning är mordet fortfarande ouppklarat. I SVT:s Uppdrag granskning den 30 september presenterades fakta som visar att mordet sannolikt begicks av Reza Taslimi för den iranska statsterrorismen och att Säpo sannolikt motarbetat mordutredningen och skyddat den misstänkte mördaren. Det är angeläget att upprätthålla rättssamhället och att misstänkta brottslingar sakförs, utan att misstanke finns att Säpo av politiska skäl släpper någon. Trots att Sverige inte har något utlämningsavtal med Iran bör man i kontakt med iranska myndigheter undersöka möjligheten att få mannen i fråga utlämnad för att prövas. Eftersom såväl Iran som Sverige är anslutna till Interpol är det möjligt att begära hjälp av iransk polis för att få uppgifter om mannens vistelseort med mera.
Med detta som exempel vill jag fråga justitieministern om han avser att se över reglerna för sekretess i denna typ av fall och få Säpos ansvar genomlyst och i så fall vilka åtgärder han vill vidta för att ompröva sekretessen rent generellt.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:48 besvarad av Thomas Bodström
den 8 oktober
Svar på fråga 2003/04:48 om Säpos roll
Justitieminister Thomas Bodström
Mot bakgrund av ett TV-program rörande Säkerhetspolisens agerande i samband med ett mord i Nynäshamn har Tuve Skånberg frågat om jag avser att se över reglerna för sekretess i denna typ av fall och få Säkerhetspolisens ansvar genomlyst. Han har vidare frågat vilka åtgärder jag i så fall vill vidta för att ompröva sekretessen rent generellt.
Först och främst vill jag peka på bestämmelsen i polislagen (9 §) som ålägger varje polisman som får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal en skyldighet att rapportera brottet till sin förman. Detta gäller även säkerhetspolisen.
Att Säkerhetspolisen ska samarbeta med polisväsendet i övrigt är särskilt angivet i instruktionen för Säkerhetspolisen (tidigare i instruktionen för Rikspolisstyrelsen). I instruktionen anges också att Säkerhetspolisen ska hålla länspolismästaren underrättad om sådan polisverksamhet som Säkerhetspolisen bedriver och som kan påverka den verksamhet som länspolismästaren ansvarar för.
Möjligheten att inom polisväsendet utbyta information kan i vissa fall begränsas av sekretesslagens regler. Enligt denna gäller sekretess för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. För uppgift som hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terrorism gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.
Sekretess utgör dock inte hinder mot att uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Sekretess hindrar inte heller att uppgift som angår misstanke om brott lämnas till bland annat polismyndighet om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än böter. Vidare gäller att även om sekretess föreligger för en viss uppgift får denna ändå lämnas ut till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Säkerhetspolisen kan alltså i många fall lämna uppgifter till den öppna polisen. Enligt min uppfattning är de nu beskrivna reglerna ändamålsenligt utformade och jag ser inte att det föreligger något behov av en översyn vad gäller dessa.
Avslutningsvis vill jag framhålla att enligt Rikspolisstyrelsens instruktion har Rikspolisstyrelsens styrelse en uttrycklig skyldighet att nära följa verksamheten vid Säkerhetspolisen. I detta ansvar ligger att styrelsen en gång om året och därutöver när det behövs ska lämna regeringen de synpunkter och förslag som granskningen föranleder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.