Säpos lista över kommuner som kan beröras av återvändare från IS

Skriftlig fråga 2018/19:523 av Roger Haddad (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-04-10
Överlämnad
2019-04-10
Anmäld
2019-04-11
Svarsdatum
2019-04-17
Besvarad
2019-04-17
Sista svarsdatum
2019-04-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

De senaste dagarna har vi återigen uppmärksammats på kommuner som antingen har eller som kan komma att behöva hantera terrorister som deltagit i IS terrororganisation. Att döma av ett antal kommunalråds reaktioner verkar flera vara överraskade över att deras kommun finns med på den lista som Centrum mot extremism kommunicerat utifrån underlag från Säkerhetspolisen.

Liberalerna har sedan 2016 aktivt drivit frågan om ändring i sekretesslagen för att underlätta utbyte av information mellan Säpo, polisen och kommunerna. Detta krav fick vi också in i den andra förhandlingen om överenskommelse med regeringen i juni 2017. Frågan har ännu inte lett till en proposition, men problemet finns alltjämt kvar. Det är flera företrädare för kommuner och socialtjänster som betonar hur viktigt det är att lagen ändras för att förbättra det brottsförebyggande arbetet lokalt. Det handlar inte minst om att förbättra beredskapen när personer återvänder. Vi noterar också att det i flera kommuner råder en osäkerhet, vilket leder till att viktig information aldrig når socialtjänsten. Detta gäller också information från kommunen till Polismyndigheten.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

När kommer förslag till riksdagen som underlättar informationsdelning mellan polisen, Säpo och  kommunerna?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:523 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)



Ju2019/

01445

/POL

Justitiedepartementet

I

nrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:523 av Roger Haddad (L)

Säpos lista över kommuner som kan beröras av återvändare från IS

Roger Haddad har frågat mig när regeringen avser att presentera förslag till riksdagen som underlättar informationsdelning mellan polisen, Säkerhetspolisen och kommunerna.

I regeringens strategi mot terrorism, Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism (skr. 2014/15:146), fastslås att ett framgångsrikt förebyggande arbete mot terrorism förutsätter en fungerande samverkan mellan relevanta myndigheter och organisationer. I strategin konstaterar regeringen också att det, på det förebyggande området, är tydligt att aktörer som inte har uttalade uppdrag att arbeta mot terrorism har en central roll i arbetet med att motverka radikalisering och därmed förebygga terrorism. Det finns bl.a. verksamheter inom kommunerna som har avgörande funktioner i det förebyggande arbetet. En förutsättning för att det förebyggande arbetet mot terrorism ska bli framgångsrikt är att relevanta myndigheter och aktörer samverkar och får del av den information som krävs för att de ska kunna bidra i arbetet.

Polismyndigheten har ett nära samarbete med kommuner i det övergripande arbetet med att förebygga terrorism och har tagit fram riktlinjer på området. Det finns också ett nära och ömsesidigt informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. I november 2017 redovisade Polismyndigheten, på uppdrag av regeringen och i avvaktan på lagstiftningsarbetet, hur informationsutbytet vid samverkan mot terrorism inom ramen för befintlig lagstiftning kan utvecklas.

En välfungerande samverkan förutsätter att det finns ett regelverk som gör det möjligt att utbyta information på ett effektivt och rättssäkert sätt. Regeringen ser det som mycket angeläget att nuvarande sekretesslagstiftning inte innebär omotiverade begränsningar i informationsutbytet mellan bl.a. polisen och relevanta verksamheter inom kommunerna. Det är också viktigt att berörda myndigheter och aktörer har kunskap om vilka åtgärder de kan vidta med anledning av den information som de tar del av. När det gäller kommunerna erbjuder Center mot våldsbejakande extremism stöd i det förebyggande arbetet. Yrkesverksamma på lokal nivå får genom centret vägledning i arbetet, t.ex. om hur de kan ta fram lägesbilder, tillämpa lagstiftningen och göra olika insatser. Centret erbjuder också hjälp och stöd till alla kommuner som behöver det gällande personer som har återvänt efter att ha stridit för IS eller andra våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak.

Regeringen gav den 22 juni 2017, som en del av den senaste överenskommelsen om åtgärder mot terrorism, en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de regler om sekretess och informationsutbyte som gäller för bland andra Polismyndigheten, socialtjänsten och Transportstyrelsen i arbetet mot terrorism (dir. 2017:75). Syftet med uppdraget var att säkerställa att det finns förutsättningar för ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism. Utredningens betänkande har remitterats och utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet (SOU 2018:65).

Stockholm den 17 april 2019

Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.