Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sanktionspolitiken mot Irak

Skriftlig fråga 1999/2000:954 av Artin, Murad (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-17
Anmäld
2000-05-23
Besvarad
2000-05-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 maj

Fråga 1999/2000:954

 av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om sanktionspolitiken mot Irak

Det är alldeles uppenbart att den sanktionspolitik som förs av FN mot Irak inneburit ett katastrofalt misslyckande. De som drabbas är den civila befolkningen @ inte regimen, vilken borde vara målet för sanktionerna. I dag räknar man med att 1,5 miljoner människor dött till följd av sanktionspolitiken. Det är lika många människor som dog i Rwanda eller i folkmordet på armenierna 1915. Saddam Hussein och ledarskiktet kring honom lever dock fortfarande gott. De modifieringar som gjorts i FN:s sanktionspolitik har inte haft någon effekt. Framför allt beroende på att de saboterats av USA:s och Storbritanniens folkrättsvidriga bombningar av den irakiska infrastrukturen. Bombningar som dessutom är en ansvarslös lek med elden, då bomberna kan träffa de massförstörelsevapen som FN vill att Irak ska avveckla, vilket skulle få fasansfulla följder för Irak och dess grannar. Sanktionerna har, kompletterade med USA:s och Storbritanniens bombningar, blivit till regelrätt krigföring och massmördarpolitik. De misslyckade sanktionerna och meningslösa bombningarna måste upphöra och nya vägar sökas för att komma till rätta med de irakiska massförstörelsevapnen.

Vad avser utrikesministern vidta för åtgärder för att få slut på de bombningar och den sanktionspolitik som leder till misär och massdöd i Irak?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:954 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 25 maj

Svar på frågorna 1999/2000:954 om sanktionspolitiken mot Irak och 974 om FN:s sanktioner mot Irak

Utrikesminister Anna Lindh

Murad Artin och Berndt Ekholm har frågat om regeringens syn på sanktionspolitiken och de amerikansk-brittiska bombningarna mot Irak samt vilka åtgärder regeringen avser vidta för att förbättra den humanitära situationen för det irakiska folket.

Regeringen delar Murad Artins och Berndt Ekholms oro över den humanitära situationen i Irak. Den 10 mars överlämnade FN:s generalsekreterare en rapport om det humanitära läget i Irak till säkerhetsrådet i vilken bl.a. oskyldigas lidande tas upp. Generalsekreteraren pekar också på problem förknippade med sanktionsregimen och de processer som gäller för export till Irak. Generalsekreteraren menar att FN:s sanktionskommitté, leverantörer, entreprenörer och den irakiska regimen alla har ansvar för de problem som är förknippade med Irakprogrammet.

FN:s säkerhetsråd har genom resolution 1284 ändrat på utformningen av sanktionsregimen. Genom resolutionen som antogs i december 1999 slopades taket på irakisk oljeproduktion. Irak kan således utöka sin oljeexport för att, inom ramen för det s.k. olja-mot-mat-programmet, öka sin import. Redan tidigare var mat och mediciner undantagna från sanktionsregimen, men genom resolution 1284 undantogs ytterligare en mängd varor av humanitär betydelse från kravet på godkännande av sanktionskommittén. En expertgrupp har inrättats med mandat att bevilja irakisk import av utrustning för bl.a. medicinskt bruk, utbildning och jordbruk. Vidare öppnar resolutionen för att kontanta medel under Irakprogrammet får användas för upphandling av lokala varor och tjänster, i syfte att gynna inhemsk varuproduktion. En förutsättning för att dessa förändringar ska få önskad genomslagskraft är att den irakiska regimen väljer att samarbeta med FN. I detta sammanhang är det värt att notera att den humanitära situationen i de norra delarna av Irak, där irakiska centralmaktens kontroll och auktoritet är begränsad, är märkbart bättre än i övriga landet. I norra Irak ansvarar FN för implementeringen av olja-mot-mat-programmet medan irakiska myndigheter ansvarar för implementeringen i övriga delar av landet.

Tillgången på mat, rent vatten och mediciner i Irak har ökat men ytterligare förbättringar behövs. Sverige bidrar därför i ansträngningarna för att lindra lidandet, bl.a. genom biståndsinsatser i Irak. Sverige hör till de största humanitära biståndsgivarna. Under 1998 uppgick stödet till ca 70 miljoner kronor och under 1999 till 52 miljoner kronor. Beslut har fattats om att ge ytterligare 42,5 miljoner kronor under år 2000. De pengar Sverige bidrar med används för att hjälpa folket i Irak att få tillgång till bl.a. mat, rent vatten och mediciner. Sverige bidrar även till viktiga humanitära minröjningsinsatser.

Murad Artin och Berndt Ekholm är kritiska mot de bombningar USA och Storbritannien genomför i Irak. Dessa aktioner riktas mot militära installationer som hotar eller kan hota USA:s och Storbritanniens patrullering av de s.k. flygförbudszonerna. Flygförbudszonerna har motiverats bl.a. med hänvisning till säkerhetsrådets resolution 678, i vilken den amerikanskledda koalitionen gavs ett mandat att använda "alla tillgängliga medel för att återställa internationell fred och säkerhet i området". Hänvisningar har också gjorts till resolution 688 i vilken bl.a. förtryck av civila tas upp. Syftet med upprättandet av dessa zoner var att skydda civilbefolkningen i norra och södra Irak mot Saddam Husseins grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Ett syfte som regeringen hyser förståelse för. Zonerna har dock inte något entydigt folkrättsligt mandat och således är det också tveksamt om det finns någon fullödig folkrättslig grund för dessa aktioner. Under vår tid i säkerhetsrådet tog vi upp detta folkrättsliga problem.

Det är viktigt att hålla i minnet att sanktionerna mot Irak inrättades av FN:s säkerhetsråd till följd av den irakiska regimens invasion av Kuwait. De krav på Irak som formulerades i säkerhetsrådets resolutioner, t.ex. att Irak inte ska ha kapacitet på området massförstörelsevapen, äger fortsatt full giltighet. Då regimen i Irak ännu inte uppfyllt dessa krav är den ytterst ansvarig för den humanitära situationen i landet. Genom resolution 1284 har säkerhetsrådet visat att Irak, genom att samarbeta med FN, inom en nära framtid kan nå fram till en suspendering av gällande sanktioner. Den svenska regeringen vill, liksom frågeställarna, att detta ska kunna komma till stånd.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.