Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sanktionerna mot Jugoslavien

Skriftlig fråga 1999/2000:1175 av Andersson , Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-06-29
Besvarad
2000-07-11
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 juni

Fråga 1999/2000:1175

 av Sten Andersson (m) till utrikesminister Anna Lindh om sanktionerna mot Jugoslavien

Undertecknad deltog den 12 maj 2000 i en interpellationsdebatt med utrikesministern där jag begärde att sanktionerna mot Förbundsrepubliken Jugoslavien upphörde och normala diplomatiska förbindelser återupprättades med landet.

Min uppfattning av debatten blev att utrikesministern var medveten om de enorma skadeverkningar sanktionerna skapat och att regeringen avsåg agera för dessas borttagande. Enligt experter anses Jugoslaviens ekonomi och sociala situation ha halkat tillbaka till vad som gällde under 50-talet. Dessutom är det uppenbart att sanktionerna enbart drabbar barn, gamla och sjuka, men i stort inte på något sätt de grupper som avsetts. I stället är det så att gemene man i Jugoslavien ger Nato och EU skulden för sanktionernas mycket negativa effekter.

Det är förvånansvärt att Kina som under många år fört en politik i strid mot mänskliga fri- och rättigheter anses viktigt ha dialog och handelsutbyte med, men inte med Jugoslavien. Konsekvensen i handlandet är oklar. Jag menar att agerandet beror på att Kina, till skillnad från Jugoslavien, är ett stort och mäktigt land. Förhållningssättet är inte rakryggat och svårförklarat för många medborgare.

Vilka åtgärder har utrikesministern vidtagit eller är beredd att vidta för att sanktionerna mot Förbundsrepubliken Jugoslavien ska upphöra samt att normala diplomatiska förbindelser med landet återupptas?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1175 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 11 juli

Svar på fråga 1999/2000:1175 om sanktionerna mot Jugoslavien

Utrikesminister Anna Lindh

Sten Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit eller är beredd att vidta för att sanktionerna mot Förbundsrepubliken Jugoslavien ska upphöra.

Först och främst vill jag framhålla att jag delar Sten Anderssons oro över situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien, och då i synnerhet Serbien. Landet innehar en nyckelroll för en långvarig stabilitet i hela regionen, och Sverige bör därför verka för en fredlig och demokratisk utveckling där.

Den svenska regeringen håller dock regimen i Belgrad ansvarig för bristen på respekt för grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter för landets medborgare, liksom för den kritiska humanitära situationen för de ca 700 000 flyktingar som befinner sig på jugoslaviskt territorium som en konsekvens av de fyra krig Belgradregimen har medverkat till att starta.

Därför stöder Sverige de sanktioner i FN:s och EU:s regi som bidrar till att försvaga denna regim samtidigt som vi lägger ned stor kraft på att hjälpa Jugoslaviens nödlidande liksom på att understödja landets demokratiska krafter.

Sverige anser att de sanktioner som slår direkt mot regimen, såsom visumförbudet, bör behållas eller skärpas medan de som kollektivt drabbar befolkningen, däribland flygförbudet och oljeembargot, bör försvagas eller hävas.

Det var bl.a. på grund av svenska ansträngningar som det tidigare gällande flygförbudet kunde hävas tillfälligt den 20 mars och sex månader framåt. För närvarande pågår inom EU förhandlingar om en förlängning av sanktionssuspenderingen efter den 28 augusti, där Sverige spelar en aktiv roll.

Kopplad till dessa förhandlingar pågår också en diskussion om skärpning av tillämpningen av de finansiella sanktioner mot företag kontrollerade av regimen i Belgrad, bl.a. genom upprättandet av en s.k. vit lista över företag som ska undantas sanktioner. Denna lista består i nuläget av ca 190 företagsnamn och har publicerats i dagarna.

Vidare tog Sverige aktiv del i beslutet om vissa undantag från oljeembargot förra hösten. EU-beslutet bestod i att leverera eldningsolja till oppositionsstyrda kommuner under vintern, det s.k. Energy for Democracy-programmet. Sedan dess har antalet kommuner som ingår utvidgats till sju stycken. Sverige verkar för en fortsättning av programmet i uppföljningen som just nu pågår inom EU.

Utöver detta vill jag understryka det betydande stöd som ges till de nödlidande i Jugoslavien samt till landets demokratiska krafter, både från EU och direkt från Sverige. Sveriges bilaterala humanitära stöd till Jugoslavien exklusive Kosovo ligger i år på ca 40 miljoner kronor. Detta stöd går främst till flyktingarna i landet. Skulle situationen så kräva, kan beslut om ytterligare bistånd fattas.

Sten Andersson frågar också om Sverige är villigt att agera för att normala diplomatiska förbindelser med Förbundsrepubliken Jugoslavien ska återupptas. Här vill jag betona att det är vår målsättning att Jugoslavien ska återuppta sin roll som fullvärdig medlem av det internationella samfundet, men det är under förutsättning att landet först respekterar grundläggande demokratiska och politiska rättigheter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.