Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sanktioner mot Burmas regim

Skriftlig fråga 2004/05:262 av Ohlsson, Birgitta (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-02
Anmäld
2004-11-08
Besvarad
2004-11-10
Svar anmält
2004-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 november

Fråga 2004/05:262

 av Birgitta Ohlsson (fp) till näringsminister Thomas Östros om sanktioner mot Burmas regim

Snart blickar världens kameror mot Sverige och Norge för att följa Nobelprisutdelningen. 1990 fick oppositionsledaren i Burma, Aung San Suu Kyi, Nobels fredspris. På grund av politisk osäkerhet kunde hon själv inte mottaga det prestigefyllda priset. Hon valde att stanna kvar hos sitt folk och fortsätta verka politiskt trots hot och förföljelse från den militärregim som styrt landet med järnhård hand i dryga 45 år. Sverige får inte glömma Aung San Suu Kyi och hennes demokratisträvanden, när hon nu fortfarande sitter i husarrest. Sverige har genom EU:s ministerråd antagit ett starkare ställningstagande mot landets ledning och tryckt på för att släppa Aung San Suu Kyi och att förhandla med hennes parti. Men politiska utspel verkar inte bita på militärjuntan. USA har en annan policy gentemot militärregimen i Burma genom sitt import- och exportförbud. Enligt Svensk Handel och Exportrådet har statsrådet Pagrotsky visserligen rekommenderat svenska handelsorganisationer att arbeta utifrån de svenska positionerna när det gäller Burma. Men av dessa rekommendationer har intet blivit. Svenska företag, främst inom träindustrin, handlar som aldrig förr. Detta bidrar antingen direkt eller indirekt till att militärregimen legitimeras. Handelsutbytet är i dag litet, men enligt SCB:s statistik ökar såväl import som export trots risken för tvångsarbete i landet. Även Svenska Burmakommittén har bekräftat detta.

Ämnar statsrådet att likt USA nyttja handelsrestriktioner som ett påtryckningsmedel på militärdiktaturen i Burma för att den ska frige landets rättmätiga ledare Aung San Suu Kyi?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:262 besvarad av Thomas Östros

den 10 november

Svar på fråga 2004/05:262 om sanktioner mot Burmas regim

Näringsminister Thomas Östros

Birgitta Ohlsson har frågat mig om jag, liksom USA, avser att utnyttja handelsrestriktioner som ett påtryckningsmedel på militärdiktaturen i Burma för att den ska frige landets rättmätiga ledare Aung San Suu Kyi?

Regeringen ser med ökad oro på den negativa politiska utvecklingen i Burma. De senaste uppgifterna om arresteringen av Burmas premiärminister och avskedandet av utrikesministern och vice utrikesministern är synnerligen bekymmersamma. Situationen är särskilt allvarlig vad gäller förbrytelser mot mänskliga rättigheter och övergreppen visar inga tecken på att avta. Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi sitter fortfarande i husarrest, FN:s sändebud Razali Ismail och FN:s MR-rapportör Paulo Sergio Pinheiro har inte släppts in i Burma på sju månader respektive ett år.

Sveriges och EU:s Burmapolitik drivs inom ramen för samarbetet inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. EU har sedan år 1996 riktat internationella sanktioner gentemot den burmesiska regimen. Sanktionerna har vid flera tillfällen förstärkts och förlängts, senast genom beslut av ministerrådet den 25 oktober 2004. Den senaste skärpningen berodde på att Burma inte tillmötesgått de krav som EU:s utrikesministrar ställt på Burma för att acceptera att Burma upptogs som medlem i Asia-Europe Meeting (ASEM). De tre villkor som EU:s utrikesministrar enades om var 1) inbjudandet av National League for Democracy (NLD) och andra oppositionsgrupper, inklusive etniska minoriteter, till nationalkonventet, 2) frisläppandet av Aung San Suu Kyi, samt 3) tillåtandet av hennes parti, NLD, att verka fritt samt att dess medlemmar skulle få verka fritt och delta i nationalkonventet.

Den senaste skärpningen av sanktionerna innebar att den förteckning över personer som omfattas av visumförbud till EU och frysning av tillgångar, löpande kommer att utökas till att även omfatta tjänstgörande militärer av brigadgenerals grad och däröver samt deras familjemedlemmar, samt ett förbud mot att ställa finansiering till förfogande för namngivna burmesiska statsägda företag. Förbudet genomförs genom en rådsförordning. Ett undantag ska gälla för förpliktelser i kontrakt som redan ingåtts vid sanktionernas införande.

Frågan om att införa någon form av handelsembargo mot Burma, utöver vad som redan beslutats om vapenembargo och embargo avseende handel med utrustning som kan användas vid internt förtryck, har ej aktualiserats i samband med den senaste skärpningen av sanktionerna.

Regeringen kommer att fortsätta bevaka det politiska läget i Burma och verka för fortsatta sanktioner till dess att läget förbättrats. Sverige försöker också på olika sätt öka engagemanget hos medlemsstaterna i Association of South-East Asian Nations (ASEAN) för att sätta ytterligare press på militärjuntan att vidta åtgärder som leder till att Burma utvecklas i demokratisk riktning.

Intressenter

Frågeställare

Birgitta Ohlsson
Birgitta Ohlsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.