sanktioner mot Burma

Skriftlig fråga 2004/05:196 av Runegrund, Rosita (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-10-22
Inlämnad
2004-10-22
Besvarad
2004-10-27
Svar anmält
2004-10-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 oktober

Fråga 2004/05:196

av Rosita Runegrund (kd) till utrikesminister Laila Freivalds om sanktioner mot Burma

Enligt uppgift uppmanar USA EU och andra demokratier att överväga totalt importstopp mot Burma för att tvinga juntan att frige oppositionsledaren Aung San Suu Kyi ur husarresten.

Uppmaningen kom nästan samtidigt som det rapporterades om stora omvälvningar i Burma, där premiärminister Khin Nyunt blivit avsatt. Han är en av dem som har förordat dialog med Aung San Suu Kyi.

Enligt Richard Boucher, amerikanska utrikesdepartementets talesman, vill USA se ett ökat samarbete i omvärlden till stöd för det burmesiska folkets önskan om demokrati och nationell försoning. USA har för flera år sedan förbjudit all import från Burma och amerikanska nyinvesteringar i Burma är förbjudna.

USA hoppas nu att EU fattar beslut om sanktionerna och verkställer dem.

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att stödja demokratirörelsen i Burma?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:196 besvarad av Laila Freivalds

den 27 oktober

Svar på fråga 2004/05:196 om sanktioner mot Burma

Utrikesminister Laila Freivalds

Rosita Runegrund har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att stödja demokratirörelsen i Burma.

Som Rosita Runegrund skriver har situationen i Burma allvarligt försämrats de senaste veckorna, bland annat genom att premiärministern och utrikesministern avsatts. Dessa två ministrar var de som bland andra förordade dialog med demokratirörelsen i Burma och med utlandet. Jag känner stor oro för läget i landet efter den senaste tidens negativa utveckling vilken lett till att Burmas militärjunta ytterligare isolerat sig från omvärlden.

Sveriges och EU:s Burmapolitik drivs inom ramen för samarbetet inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. EU har sedan år 1996 riktat internationella sanktioner gentemot den burmesiska regimen. Sanktionerna har vid flera tillfällen förstärkts och förlängts, senast genom beslut av ministerrådet den 25 oktober 2004. Den senaste skärpningen berodde på att Burma inte tillmötesgått de krav som EU:s utrikesministrar ställt på Burma för att acceptera att Burma upptogs som medlem i Asia-Europe Meeting (ASEM). De tre villkor som EU:s utrikesministrar enades om var dels inbjudandet av National League for Democracy (NLD) och andra oppositionsgrupper, inklusive etniska minoriteter, till nationalkonventet,dels frisläppandet av Aung San Suu Kyi, och dels tillåtandet av hennes parti, NLD, att verka fritt samt att dess medlemmar skulle få verka fritt och delta i nationalkonventet.

Den senaste skärpningen av sanktionerna innebar att den förteckning över personer som omfattas av visumförbud till EU och frysning av tillgångar, löpande kommer att utökas till att även omfatta tjänstgörande militärer av brigadgenerals grad och däröver samt deras familjemedlemmar, samt ett förbud mot att ställa finansiering till förfogande för namngivna burmesiska statsägda företag. Förbudet genomförs genom en rådsförordning. Ett undantag ska gälla för förpliktelser i kontrakt som redan ingåtts vid sanktionernas införande.

EU avser samtidigt undersöka möjligheten att öka hjälpen till det burmesiska folket inom hälso- och utbildningsområdet.

Regeringen kommer att fortsätta bevaka situationen i Burma och verka för fortsatta sanktioner till dess att det politiska läget förbättrats. Sverige försöker också på olika sätt öka engagemanget hos medlemsstaterna i Association of South-East Asian Nations (ASEAN) för att sätta ytterligare press på militärjuntan att vidta åtgärder som leder till att Burma utvecklas i demokratisk riktning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.