sanktioner för att förhindra våld i skolan

Skriftlig fråga 2003/04:815 av Strandberg, Torkild (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-02-25
Anmäld
2004-03-01
Besvarad
2004-03-03
Svar anmält
2004-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 februari

Fråga 2003/04:815

av Torkild Strandberg (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om sanktioner för att förhindra våld i skolan

För en tid sedan utsatte några elever vid Gustav Adolfsskolan i Landskrona en lärare för en grov kränkning. Eleverna uppsökte läraren, som vid tillfället undervisade i en annan klass, och kastade medhavd mat på denne inför klassen. Eleverna hotade också läraren. En av eleverna har vägrat be om ursäkt för sitt beteende.

Gustav Adolfsskolan i Landskrona har inte accepterat läget, utan vill flytta på den elev som både kastade mat på och hotade läraren. Skolverket ska utreda fallet, men säger redan nu i medierna att det inte är tillåtet att flytta en elev av disciplinära skäl. Skolan har i väntan på besked om flyttningen valt att tillfälligt stänga av eleven. Även det är en åtgärd som är tvivelaktig enligt skollagen.

Vuxenvärlden i allmänhet och skolan i synnerhet har en skyldighet att förmedla kunskap om vad som är rätt och fel, tillåtet och oacceptabelt till eleverna. Om alla sanktionsmöjligheter saknas mot elever som bryter mot regler får vuxenvärlden uppenbara svårigheter att fullgöra sitt uppdrag att överföra normer och värderingar till barn, ungdomar och elever.

Jag vill därför fråga utbildningsministern vad han avser att göra för att ge skolan möjligheter till sanktioner för att förhindra våld och kränkningar i skolan.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:815 besvarad av Thomas Östros

den 3 mars

Svar på fråga 2003/04:815 om sanktioner för att förhindra våld i skolan

Utbildningsminister Thomas Östros

Torkild Strandberg har frågat vad jag avser att göra för att ge skolan möjligheter till sanktioner för att förhindra våld och kränkningar.

Det är ungefär två veckor sedan jag besvarade en liknande frågeställning från partikollegan Lars Leijonborg. Återigen vill jag lägga fast att det är helt oacceptabelt med kränkande behandling, trakasserier och våld i skolan. Alla vuxna som arbetar i skolan måste visa sitt avståndstagande och ta ett ansvar för att aktivt förebygga och agera mot alla former av kränkningar och våld.

Det förebyggande arbetet är mycket viktigt och Myndigheten för skolutveckling har fått flera uppdrag inom detta område för att stödja skolorna. I december 2003 redovisade Myndigheten för skolutveckling i stödmaterialet Olikas lika värde ett regeringsuppdrag att kartlägga och ta fram lärande exempel i arbetet med att motverka mobbning och annan kränkande behandling. Myndigheten identifierar faktorer som enligt forskning motverkar kränkande behandling och stärker arbetet med en god social miljö. Ett antal konkreta hållpunkter som ett handlingsprogram bör innehålla räknas upp. Stödmaterialet tar även upp gällande lagar och förordningar samt frågor kring polisanmälningar och anmälningar till socialtjänsten. Myndigheten håller nu på att ta fram allmänna råd för skolornas arbete med att motverka alla former av kränkande behandling. Dessa beräknas bli klara under våren 2004.

När det förekommit trakasserier eller våldssituationer måste skolan ingripa. Åtgärder som i dag kan vidtas innefattar bland annat uppmaningar till eleven att ändra sitt beteende, kontakt med föräldrarna, utvisning från lektion, kvarsittning, anmälan till rektor, att ärendet tas upp på elevvårdskonferensen och anmälan till styrelsen för utbildningen.

Möjligheten att avstänga en elev finns i dag i gymnasieskolan. I grundskolan är detta inte möjligt eftersom eleverna har skolplikt. Om en elev behöver särskilt stöd ska detta i första hand ges inom den klass eller grupp eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl får dock rektor besluta om placering i särskild undervisningsgrupp. Om det är nödvändigt kan eleven också flyttas till en annan skola där eleven kan få stöd.

Skollagskommittén har föreslagit att kommunen dessutom ska kunna placera en elev vid en annan skolenhet om det finns särskilda skäl. Kommittén har som exempel tagit upp att hänsyn till övriga elevers rätt till en trygg skolmiljö kan tvinga skolan att flytta en elev till en annan skolenhet. Kommittén föreslår vidare att rektor ska få vidta nödvändiga åtgärder för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs uppträdande.

Skollagskommitténs förslag bereds just nu inom Utbildningsdepartementet. Det är ännu för tidigt att uttala sig om resultatet av beredningen men målet är en skola som erbjuder en god lärandemiljö och där alla kan känna trygghet och få studiero. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av Skollagskommitténs förslag senast i juni 2005.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.