Sänkta krav i grundskolan
Skriftlig fråga 2020/21:3619 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-09-07
- Överlämnad
- 2021-09-08
- Anmäld
- 2021-09-09
- Svarsdatum
- 2021-09-15
- Besvarad
- 2021-09-15
- Sista svarsdatum
- 2021-09-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Regeringen vill nu utreda hur behörigheten för gymnasiestudier bedöms, och om kraven kan sänkas så att fler kan studera vidare på gymnasiet.
”Jag vill ha en skola där utslagningen inte är stor, men också en skola med klara och tydliga krav på eleverna, säger utbildningsministern till TT.
Bakgrunden är att 14 procent av alla som lämnade grundskolan i våras, eller 16 100 elever, blev underkända i fler än hälften av alla skolämnen. Det gör att dessa elever inte får studera vidare på något av gymnasieskolans program nu i höst.
Enligt SCB:s statistik är utslagningen som störst för elever med utländsk bakgrund. Bland dem är det omkring en tredjedel som inte når upp till kraven för att studera vidare på något av gymnasieskolans teoretiska program. Skillnaden i behörighet mellan elever med svensk och utländsk bakgrund är betydande och uppgår till omkring 20 procentenheter.
Av denna anledning vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Hur tror ministern att sänkta krav i grundskolan kan påverka vägen till en kunskapsnation, och avser hon vidta några åtgärder för att undvika negativa konsekvenser som de sänkta kraven kan få för ett välutbildat Sverige i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3619 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:3619 av Björn Söder (SD)
Sänkta krav i grundskolan
Björn Söder har frågat mig hur jag tror att sänkta krav i grundskolan kan påverka vägen till en kunskapsnation, och om jag avser att vidta några åtgärder för att undvika negativa konsekvenser som de sänkta kraven kan få för ett välutbildat Sverige i framtiden.
Frågan ska ses mot bakgrund av att det i lagrådsremissen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper aviseras att en utredning ska se över godkäntgränsen och behörighetskraven till nationella program i gymnasieskolan. Detta med anledning av överväganden gällande ett förslag till ny princip för betygssättning som innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I lagrådsremissen föreslås en sådan princip för betygen A–D, men att det för alla godkända betyg, tills vidare, ska krävas att samtliga kriterier för betyget E är uppfyllda.
Låt mig börja med att slå fast att jag vill ha en skola där kunskap och bildning står i fokus och där varje elev möts av höga förväntningar och tydliga krav. Det självklara målet är att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt och att kunskapsresultaten i svensk skola ska fortsätta att förbättras. Regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder för att åstadkomma detta.
Det är dock viktigt att identifiera och åtgärda brister i skolsystemet. Gränsen för godkända betyg infördes i samband med dagens mål- och kunskapsrelaterade system på 1990-talet. Dessförinnan var betygsskalan relativ, dvs. elevernas kunskaper bedömdes i relation till varandra och det fanns inget uttryckligt underkänt betyg. Vid införandet av godkäntgränsen betonade den dåvarande regeringen att det var skolans viktigaste ansvar att alla elever vid slutet av årskurs 9 kunde lämna skolan med kunskaper som nådde upp till minst den kravnivå som anges i kursplanerna för de olika ämnena. Regeringens bedömning var att ytterst få elever skulle hamna under godkäntgränsen.
Det kan i efterhand konstateras att införandet av godkäntgränsen i grundskolan har haft omfattande konsekvenser för både enskilda elever och svensk skola i stort. Den officiella statistiken visar att långt fler elever än vad som förväntades vid införandet av en sådan gräns har hamnat under gränsen för ett godkänt betyg. Våren 2020 lämnade 23,9 procent av eleverna i årskurs 9 grundskolan utan godkänt betyg i ett eller flera ämnen och 14,4 procent saknade behörighet till gymnasieskolans nationella program.
Det är en alldeles för stor andel elever som inte blir behöriga till nationella program i gymnasieskolan. Vi vet även att de som inte har en gymnasieutbildning kommer att få det väldigt svårt på arbetsmarknaden.
Jag vill ha en skola med klara och tydliga krav på eleverna, där utslagningen är betydligt mindre än idag. I likhet med bl.a. Betygsutredningen 2018, Statens skolverk, Institutet för arbetsmarknads‑ och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och OECD anser jag därför att det finns skäl att se över den s.k. skarpa godkäntgränsen och behörighetskraven till gymnasieskolan. Det handlar inte om sänkta ambitionsnivåer, utan om att hitta vägar för att fler elever ska komma vidare i sin utbildning och få ett jobb.
Jag är ödmjuk inför att dessa frågor är förenade med svåra avvägningar och att för- och nackdelar med olika alternativ behöver analyseras noggrant. Det är därför som regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning inom området.
Stockholm den 15 september 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.