Sänkt skatt på bensin
Skriftlig fråga 2021/22:89 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-05
- Överlämnad
- 2021-10-06
- Anmäld
- 2021-10-12
- Svarsdatum
- 2021-10-13
- Besvarad
- 2021-10-13
- Sista svarsdatum
- 2021-10-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I en tv-sänd valdebatt den 17 augusti 2014 lovade Magdalena Andersson att inte höja bensinskatten. ”Det är jättedyrt att tanka, vi vill inte höja bensinskatten", sa hon då.
När Aftonbladet den 11 juni 2019 hävdade att bensinskatten skulle höjas och att Magdalena Andersson sagt detta protesterade Socialdemokraterna och menade att hon var felciterad. ”Aftonbladet väljer att skriva att jag är säker på att bensinskatten kommer att höjas igen, något som jag aldrig har sagt”, skrev då finansministern på sin Facebooksida.
Trots alla tidigare utfästelser har bensinpriset gått rakt upp och har nu nått aldrig tidigare skådade nivåer.
Detta slår oerhört mot vanligt folk som är beroende av bil för att kunna få vardagslivet att gå ihop.
Socialdemokraterna har uppenbarligen kapitulerat för Miljöpartiets verklighetsfrånvända politik och låtit ett fyraprocentsparti sätta dagordningen i allt fler politiska frågor som har negativ inverkan på människors liv.
Jag vill fråga finansminister Magdalena Andersson:
Hur rimmar dagens bensinpris med ministerns tidigare utfästelser, och avser ministern att vidta några åtgärder för att sänka skatten på bensin?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:89 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2021/22:89 av Björn Söder (SD)
Sänkt skatt på bensin
Björn Söder har frågat mig hur dagens bensinpris rimmar med mina tidigare utfästelser om att inte höja bensinskatten, och frågar om jag avser att vidta några åtgärder för att sänka skatten på bensin.
Under de senaste åren har bensinskatten endast höjts med de av riksdagen beslutade omräkningarna i förhållande till konsumentprisindex och BNP. När reduktionsplikten infördes den 1 juli 2018 sänktes energiskatten för att motverka högre pumppriser. Av samma skäl sänktes skatten motsvarande en pausning av BNP-indexeringen inför 2020. Därutöver har BNP-indexeringen även varit pausad under 2021 och kommer också vara så under 2022.
Ökningen av bensinpriset beror således på andra faktorer än skatten på bensin och diesel. Det är en viktig insikt att vårt oljeberoende varken är ekonomiskt eller klimatmässigt hållbart. De kraftiga prissvängningarna på drivmedel illustrerar problematiken med att vara beroende av de oljeproducerande länderna i världen. I samband med den upptrappade konflikten mellan USA och Iran 2019 såg vi att oljepriset ökade kraftigt, med högre drivmedelspriser som följd. Under pandemin föll oljepriset och därmed drivmedelspriserna, till följd av minskad efterfrågan. Nu är drivmedelspriserna åter höga, vilket främst förklaras av att oljepriset stadigt har stigit under 2021, men också av att vissa raffinaderier stängde ned verksamhet under pandemin och behöver tid för att komma upp i produktionskapacitet. När vi nu fasar ut de fossila drivmedlen till förmån för el och biodrivmedel minskar beroendet för den här typen av omvärldsfaktorer.
Många människor i Sverige är beroende av bilen och därför följer regeringen noggrant drivmedelsprisernas utveckling.
Stockholm den 13 oktober 2021
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.