sänkt skatt i tjänstesektorn
Skriftlig fråga 1997/98:459 av Heister, Chris (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-02-18
- Anmäld
- 1998-03-02
- Besvarad
- 1998-03-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Tjänstesektorn är till skillnad från andra sektorer i samhällsekonomin arbetsintensiv. Just därför är den sektorn mer känslig än andra för den totala lönekostnaden. Det gör att den här branschen till skillnad från många andra lider mest av det höga skattetrycket. Många jobb blir helt enkel inte av därför att kostnaden är för hög.
Det är särskilt allvarligt eftersom denna bransch är den del av arbetsmarknaden som är mest expansiv. Vi vet också att denna sektor i många avseenden domineras av kvinnor - också vad avser eget företagande. Vi har i Sverige fortfarande en låg andel kvinnligt företagande i förhållande till andra länder. En bidragande orsak är att tjänstesektorn i Sverige inte har fått de möjligheter som avreglering, privatisering och sänkta skatter ger.
Numera erkänner också skatteministern att de höga skatterna är ett hinder för att tjänstesektorn skall kunna växa. Vid en pressträff i riksdagen sade skatteministern enligt TT "att sänka momsen är ett ganska bra sätt att stimulera tjänstesektorn".
Med den insikt som skatteministern numera har om skatternas betydelse för tillkomsten av nya riktiga jobb i nya och växande företag, vilka skatter har regeringen för avsikt att sänka för att åstadkomma den expansion av tjänstesektorn som Sverige är i sådant stort behov av?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:459 besvarad av , ()
- Statsrådet Thomas Östros
Chris Heister har frågat mig vilka skatter regeringen har för avsikt att sänka för att åstadkomma den expansion av tjänstesektorn som Sverige är i sådant stort behov av.
Chris Heister konstaterar i sin fråga helt korrekt att tjänstesektorn är den del av arbetsmarknaden som är mest expansiv. Den uppgång i sysselsättningen som har skett under det andra halvåret 1997 har främst varit en följd av att sysselsättningen i privat tjänstesektor ökat. Mot denna bakgrund finner jag inga arbetsmarknadspolitiska eller andra skäl till en generell skattestimulans av tjänstesektorn.
En eventuell skattestimulans av tjänstesektorn bör i stället främst inriktas på sådana tjänster där individerna själva har möjlighet att utföra arbetet. Tjänstebeskattningsutredningen har visat att en sådan inriktning skulle kunna ge såväl effektivitets- och specialiseringsvinster som gynnsamma effekter på sysselsättningen. För att uppnå en tillfredsställande fördelningspolitisk effekt av skattestimulansen föreslog Tjänstebeskattningsutredningen också att skattesänkningen bör omfatta tjänster som flertalet individer kan förväntas konsumera, t.ex. serveringstjänster. Jag delar uppfattningen att en eventuell skattestimulans av tjänstesektorn bör inriktas mot ett förhållandevis brett område av tjänster där individerna själva har möjlighet att utföra arbetet. En sådan inriktning medför emellertid att en betydande offentlig-finansiell kostnad uppkommer. Tjänstebeskattningsutredningens förslag till skattelättnader innebär t.ex. att de offentliga finanserna försvagas med ca 5 miljarder kronor. Hur finansieringen av en eventuell skattelättnad för tjänstesektorn skall kunna ske - utan att högre prioriterade områden som vård, skola och omsorg drabbas - är för närvarande föremål för beredning inom Regeringskansliet.
En eventuell skattestimulans som inriktas mot ett förhållandevis brett område av tjänster kommer också med nödvändighet att beröra tjänster som hushållen konsumerar relativt frekvent. Av bl.a. administrativa skäl bör därför en eventuell skattestimulans uppnås genom en sänkning av någon av de kvantitativt betydelsefulla skatter på arbete som företagen formellt är betalningsskyldiga för: socialavgifter eller mervärdesskatt. En sänkning av mervärdesskatten har fördelen att den kan förväntas få ett större genomslag på det pris som konsumenten betalar för tjänsten och att skattelättnaden endast kommer hushållen till del. Inom EU verkar Sverige för närvarande kraftfullt för att kommissionen skall ges i uppdrag att ta fram ett direktiv som gör det möjligt att införa lägre moms på tjänster som riktas till hushållen. Frågan kommer ytterligare beredas inom EU innan ministerrådet tar ställning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.