Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sänkt skatt för låginkomsttagare

Skriftlig fråga 2001/02:834 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-04
Anmäld
2002-03-12
Besvarad
2002-03-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 mars

Fråga 2001/02:834

 av Margareta Cederfelt (m) till finansminister Bosse Ringholm om sänkt skatt för låginkomsttagare

En svensk låginkomsttagare får betala 10 000 kr i skatt innan låginkomsttagaren i det genomsnittliga EU-landet behöver lägga ut en enda skattepeng. Fribeloppet innan skatt börjar tas ut, det s.k. grundavdraget, är i Sverige lågt @ 11 800 kr. Det genomsnittliga grundavdraget i sju andra EU-länder @ Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Österrike @ ligger på 46 000 kr, ett nära fyra gånger så stort belopp. Det innebär att på de första 46 000 kr i inkomst betalar låginkomsttagaren i ett genomsnitt av dessa sju länder inte en krona i skatt.

Den svenska låginkomsttagaren måste däremot betala omkring 10 000 kr i skatt på sina först intjänade 46 000 kr. Det land som har det näst lägsta grundavdraget, Nederländerna, har ett grundavdrag som är mer än dubbelt så stort som det svenska. Österrike som kommer därefter har ett avdrag som är tre gånger så stort som det svenska. Högst grundavdrag har Storbritannien där skattefribeloppet är över 67 000 kr. Tyskland följer strax därefter.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till finansminister Bosse Ringholm:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att sänka skatten för svenska låginkomsttagare till genomsnittlig EU-nivå?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:834 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 13 mars

Svar på fråga 2001/02:834 om sänkt skatt för låginkomsttagare

Finansminister Bosse Ringholm

Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att sänka skatten för låginkomsttagare till genomsnittlig EU-nivå.

Inkomståret 2000 inledde regeringen en reformering av förvärvsinkomstbeskattningen. Syftet med reformen är att sänka såväl marginal- som genomsnittsskatter för låg- och medelinkomsttagare. Detta sker genom dels kompensation för den allmänna pensionsavgiften, dels höjning av skiktgränsen. För dem som betalar enbart kommunal inkomstskatt har skatten, genom de tre steg som hittills genomförts, minskat med ca 700 kr per månad. Fullt genomförd motsvararskattereformen ett minskat skatteuttag med knappt 3 % av BNP.

Regeringen avser att hösten 2002 återkomma med en bedömning av om det samhällsekonomiska läget ger utrymme för ytterligare ett steg i inkomstskattereformen under år 2003.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.