sänkt pension
Skriftlig fråga 2002/03:660 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-03-13
- Inlämnad
- 2003-03-13
- Besvarad
- 2003-03-19
- Svar anmält
- 2003-03-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 mars
Fråga 2002/03:660
av Rolf Gunnarsson (m) till statsrådet Berit Andnor om sänkt pensionEtt av många brev denna dag kommer från Borlänge:
"Vi är fyra änkor som alla fått sänkt pension, jämfört med i fjol. Vi har vanlig pension, ingen ATP eller andra 'bidrag'. Jag har fått minus 104 kr, en väninna minus 215 kr. Jag har 6 288 kr per månad i år, i fjol 6 392, alltså 104 kr mindre. Hörde statsminister Persson i riksdagen stå och säga att det var pensionärernas tur, vad då för tur frågar vi oss? Vi ser det som ett stort svek och kan inte kalla det annat. Allt måste ju betalas, olika räkningar, som kommer varje månad. Måste nu ta av en liten sparad slant varje månad, ska det vara så? Hade tänkt använda dessa pengar till kläder och eventuellt någon resa och hälsa på släkt och vänner, men så kan det inte bli nu. Nu är mina sparade slantar slut. Ringde RFV och där sa de 'man får som man röstat'. Är det några andra än pensionärer man kan behandla på detta vis?"
Så löd brevet jag fick från Borlänge.
Avser statsrådet att vidtaga några åtgärder med anledning av vad som här refererats?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:660 besvarad av Berit Andnor
den 19 mars
Svar på fråga 2002/03:660 om sänkt pension
Statsrådet Berit Andnor
Rolf Gunnarsson frågar med anledning av ett brev från fyra änkor om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av detta. I brevet sägs bland annat att vissa änkor fått sänkt pension.
Den 1 januari 2003 gjordes den stora omläggningen med anledning av ålderspensionsreformen, som bland annat innebar att folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget (SGA) ersattes med garantipension. Det var då nödvändigt att göra följdändringar för till exempel änkepensionerna, det vill säga även här avskaffades folkpension och SGA.
I samband med arbetet med att anpassa efterlevandepensionerna till pensionsreformen konstaterades omfördelningseffekter med många gånger relativt stora minskningar skulle uppstå för änkor med folkpension men också att omfördelningarna skulle slå mycket olika. Den avgörande orsaken var det särskilda grundavdraget. SGA kunde förra året uppgå till ca 57 000 kr men reducerades mot pensionsinkomster. Däremot reducerades det inte mot arbetsinkomster, vilket innebar att änkor med arbetsinkomster kunde ha ett högt särskilt grundavdrag trots totalt sett goda inkomster.
Eftersom det var tekniskt omöjligt att undvika minskningar beslutades i stället att inkomstprövningen skulle avskaffas i och med pensionsreformen, det vill säga från och med den 1 januari 2003. Dessutom har reglerna så långt möjligt utformats för att undvika minskningar.
De allra flesta änkor får till följd av detta nettoförbättringar som ofta är betydande. Mer än 95 % av änkorna får höjd pension. I genomsnitt får dessa 1 300 kr mer netto per månad. För en mindre grupp änkor blir det dock minskningar som med rimliga insatser inte kunnat undvikas. Orsaken är som nämnts att de tidigare särskilda och för vissa förvärvsarbetande änkor mycket gynnsamma skattereglerna tagits bort. De som fått minskat netto har i allmänhet tidigare, utöver sin änkepension, haft arbetsinkomster av betydelse och samtidigt ett särskilt skatteavdrag som betydligt överstiger det vanliga grundavdraget.
En viktig princip i samband med pensionsreformen har varit lika skatteregler för pensionärer som för löntagare, det vill säga att skatten inte påverkas av vad inkomsten består av eller vem som har den. Det är för mig en rättvisefråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.