Saneringsskyldighet
Skriftlig fråga 2007/08:838 av Tobé, Tomas (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-02-22
- Inlämnad
- 2008-02-22
- Besvarad
- 2008-02-27
- Svar anmält
- 2008-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 februari
Fråga
2007/08:838 Saneringsskyldighet
av Tomas Tobé (m)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Samhället har en skyldighet att upprätthålla kvalificerade lagar som gör att miljön inte tar skada eller, om den har tagit skada, se till att minimera skadan. Tyvärr har miljön tagit skada på en mängd olika sätt vid framväxten samt upprätthållandet av ett industrialiserat samhälle. Ett av miljöproblemen är förorenad mark till följd av utsläpp, förvaring eller dumpning av skadliga ämnen, åtgärder som kan ha företagits med eller utan tillstånd från myndigheterna.
När miljöbalken trädde i kraft infördes ett subsidiärt efterbehandlingsansvar för vissa fastighetsägare för förvärv som gjorts efter den 1 januari 1999. Lagstiftningen innebär med andra ord att ett företag eller en markägare kan bli ansvarig för att sanera ett förorenat område när det anses nödvändigt, även om föroreningarna har skett för flera år sedan och det nuvarande företaget eller markägaren inte orsakat skadan. Konsekvensen är att fastighetsägare riskerar att drabbas av stora ekonomiska ålägganden. Det borde därför ses över huruvida staten kan bidra med ett större ekonomiskt ansvar för dessa saneringar. Dagens situation skapar dessutom incitament för att dölja huruvida mark är förorenad för att undkomma eventuell saneringsskyldighet.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att staten ska ta ett större ansvar vid eventuella saneringar?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:838 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2007/08:838 Saneringsskyldighet
Miljöminister Andreas Carlgren
Tomas Tobé har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att staten ska ta ett större ansvar vid eventuella saneringar.
Låt mig börja med att betona att staten tar ett stort ansvar för förorenade områden. Staten tar ansvar för de förorenade områden där ingen ansvarig verksamhetsutövare har kunnat identifierats. Det innebär ett ansvar för över hälften av de kartlagda förorenade områdena. I budgeten för 2008 har drygt 450 miljoner kronor anvisats för sanering av förorenade områden. Den satsning regeringen gör innebär inte bara att förorenade områden saneras från giftiga ämnen och tungmetaller, utan bidrar också till utvecklingen av behandlingsteknik och framväxt av företag inom efterbehandlingsområdet.
När det gäller ansvaret för sanering av förorenade områden är det enligt bestämmelserna i miljöbalken i första hand den som bedriver eller har bedrivit den verksamhet som orsakat föroreningen som är ansvarig för avhjälpande av miljöskador. I andra hand kan vissa fastighetsägare som förvärvat förorenade fastigheter bli skyldiga att bekosta de undersökningar och det avhjälpande som följer av 10 kap. miljöbalken. Reglerna om fastighetsägarens ansvar infördes i miljöbalken i syfte att få till stånd markundersökningar före förvärv av näringsfastigheter för att på så sätt få marknadens mekanismer att bidra till en bättre miljö.
Bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken innebär emellertid också att en samlad skälighetsbedömning ska göras när ansvaret för att avhjälpa miljöskador bestäms, vilken bland annat tar hänsyn till hur lång tid som har förflutit sedan föroreningarna ägt rum. Skälighetsbedömningen kan alltefter omständigheterna leda till fullt, jämkat eller inget ansvar.
Miljöbalkens regler om ansvar för miljöskador har gällt sedan den 1 januari 1999, men än så länge finns endast begränsad praxis på området. Det saknas vägledning för hur långt ansvaret sträcker sig för miljöskador som skedde innan miljöbalken trädde i kraft. Jag har i andra sammanhang fått synpunkter om att reglerna om ansvaret för miljöskador är svåra att tillämpa, till exempel när det gäller den skälighetsbedömning som ska göras. Det är därför angeläget för dem som kan vara ansvariga för avhjälpande av en miljöskada att en praxis på området växer fram hos miljödomstolarna. Jag förväntar mig att ansvariga myndigheter mer aktivt agerar så att en praxis växer fram.
Jag kommer att fortsatt följa utvecklingen på området och vilka konsekvenser denna får för enskilda, företag och myndigheter och vid behov vidta åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.